Kategoriarkiv: Kognitiv förmåga

Intelligensen fortsätter att öka

Flynneffekten (eng. The Flynn effect) är ett fenomen som innebär att befolkningens medel-IQ ökar över tid. Hur stor denna ökning uppskattas vara har dock varierat beroende på vilken typ av IQ-test som genomförts, men den rådande uppfattningen är att ökningen är ungefär 3 poäng per årtionde. Det finns dock de som hävdar att människan har nått ett maximum och att medel-IQ nu börjar sjunka. I en ny metaanalys publicerad i Psychological Bullentin har man gått igenom tidigare studier för att bestämma storleken på Flynneffekten med bättre precision än tidigare.

Metaanalysen sammanfattar resultaten av 285 studier som totalt inkluderat drygt 14 000 försökspersoner sedan 1951. Medelvärdet för ökning i IQ i metaanalysen var 2.31 standardpoäng per årtionde, alltså något lägre än vad man tidigare trott. Men när man enbart studerade de 53 studier utförda på mer moderna typer av intelligenstester (Stanford-Binet och Wechsler) såg man en ökning på 2,93 per årtionde vilket är jämförbart med tidigare uppskattningar. Resultaten ger stöd åt att Flynneffekten är stabil mellan olika åldersgrupper, tester och prestationsnivåer. De ger dock inte stöd till att IQ på senare år verkar sjunka.

Det är i nuläget oklart vad Flynneffekten beror på men man har föreslagit en rad möjliga orsaker som förbättrad nutrition, att vi idag får stimuli från TV/datorer, ett mer komplext samhälle, bättre utbildning eller större erfarenhet av denna typ av tester. Den påstådda minskningen i IQ under senare år har man såklart försökt skylla på den rådande ungdomskulturen där smartphones, TV-spel och sociala medier just nu ligger illa till. Så till de som oroar sig för ungdomen idag kan det kanske vara betryggande att veta att deras IQ i alla fall inte verkar minska TROTS hårdrock och smartphones.

The intelligence continues to increase

The Flynn Effect refers to the phenomenon of the population mean IQ increasing over time. The magnitude of this increase has, however, varied depending on the type of IQ test conducted, but the prevailing opinion is that the increase is about 3 points per decade. However, there are those who claim that humans has reached a maximum and the mean IQ is now starting to decline. In a new meta-analysis published in Psychological Bullentin, researchers have gone through previous studies to estimate the size of the Flynn effect with better precision than before.

The meta-analysis summarizes the results of 285 studies that included a total of more than 14,000 volunteers since 1951. The mean increase in IQ in the meta-analysis was 2.31 ​​standard points per decade, slightly lower than previously thought. But when they only included the 53 studies performed on more modern types of intelligence tests (Stanford-Binet and Wechsler) they found an increase of 2.93 per decade, which is comparable with previous estimates. The findings confirm that the Flynn effect is stable across age, tests and performance levels. Moreover, they do not provide support for IQ in recent years declining.

The mechanism behind the Flynn effect is currently unclear but a number of possible causes have been proposed, such as improved nutrition, stimuli from TV/computers, a more complex society, better education or more experience in these type of tests. The alleged decline in IQ in later years has, of course, been blamed on the current youth culture where smartphones, video games and social media right now are main targets. So to those who worry about the youth today, it might be comforting to know that at least their IQ does not seem to decline DESPITE hard rock and smartphones.

Jämställdhet och kognitiva könsskillnader

Studier har visat att det finns skillnader i kognitiva förmågor mellan kvinnor och män. Bland annat har man sett att män presterar bättre i tester som mäter matematisk och visuospatial förmåga medan kvinnor presterar bättre när det gäller läsförståelse och minnesfunktion. Det finns också forskning som visar att könsskillnader i matematik och naturvetenskap är mindre i länder med högre jämställdhet vilket har resulterat i att forskare misstänkt att kognitiva könsskillnader minskar som en funktion av ökad jämställdhet. En ny studie i PNAS visar att förbättrade levnadsvillkor och mindre könsbegränsade utbildningsmöjligheter framförallt gynnar kvinnor vilket i sin tur både ökar och minskar de kognitiva könsskillnaderna.

I studien inkluderades 31 000 försökspersoner över 50 år från 13 europeiska länder inklusive Sverige som fick göra tester som mätte olika typer av kognitiva förmågor. Resultaten visade att könsskillnader i deltagarnas kognitiva förmågor var beroende av ålder, ursprungsland, levnadsvillkor och utbildningsmöjligheter. I länder med bättre levnadsvillkor och jämställda utbildningsmöjligheter (t.ex. Sverige) såg man att kvinnor fick högre poäng än män i minnestester, att skillnaden i matematiska förmågor mellan män och kvinnor minskade (även om män överlag presterade bättre) samt att kvinnor och män var jämbördiga i andra tester. Forskarna sammanfattar resultaten med att kvinnor vinner mer än män på samhällsförbättringar som ger upphov till ett mer jämställt klimat över tid och därigenom öka deras allmänna kognitiva förmåga mer än män.

Även om det i denna typ av studier är svårt att fastställa orsakssamband är det är tydligt att goda levnadsvillkor är associerade med högre kognitiv förmåga. Om bättre levnadsvillkor ger högre kognition är det sannolikt att ett jämställt samhälle främst förbättrar kvinnors kognition eftersom jämställdhet framför allt förbättrar kvinnans levnadsvillkor. Resultaten av studien motbevisar inte att det inte finns biologiska könsskillnader som påverkar mäns respektive kvinnors kognitiva förmåga men de indikerar att sociala faktorer är av stor betydelse. Som så ofta när vi snackar könsskillnader är det viktigt att komma ihåg att det handlar om skillnader i medelvärden och att det finns ett stort överlapp mellan könen.

 

Equality and cognitive sex differences

Studies have shown that there are differences in cognitive abilities between men and women. For example, it has been reported that men perform better in tests that measure mathematical and visuospatial ability, while women perform better when it comes to reading comprehension and memory function. There is also research showing that gender differences in mathematics and science is smaller in countries with higher gender equality, which has resulted in that researchers suspect that cognitive sex differences decreases as a function of gender equality. A new study in PNAS shows that improved living conditions and less gender-limited educational opportunities particularly benefit women, which in turn both increases and decreases cognitive gender differences.

The study included 31,000 individuals aged over 50 years from 13 European countries including Sweden, who were tested for different types of cognitive abilities. The results showed that gender differences in the participants’ cognitive abilities were dependent on age, country of origin, living conditions and educational opportunities. In countries with better living conditions and equal educational opportunities (eg Sweden) women scored higher than men in memory tests, the difference in mathematical abilities between men and women decreased (although men generally performed better), and that women and men were equal in other tests. The researchers summarize the results with women gaining more than men on social improvements that give rise to a more egalitarian climate over time and thus improve their general cognitive ability more than men.

Although in this type of study it is difficult to establish causality, it is clear that good living conditions are associated with higher cognitive ability. If better living conditions result in higher cognition, it is likely that an equal society mainly improves cognition of women as equality mainly improves the woman’s living conditions. The results of the study does not refute that there are biological differences between the sexes that affect men’s and women’s cognitive ability but they indicate that social factors are of great importance. As so often when we talk about gender differences, it is important to remember that it’s about differences in mean values and that there are large overlaps between the sexes. 

Social konformism och rasism

Det är välkänt att vi människor ofta beter oss på ett irrationellt sätt. Detta handlar inte bara om att man i en stressad situation inte hinner tänka efter ordentligt utan även då vi tror att vi fattar rationella beslut gör vi ofta systematiska tankefel. Det är sedan länge känt att våra individuella åsikter påverkas av andras åsikter och sociala normer, ett fenomen som kallas social konformism. Det har dock funnits oklarheter i hur länge denna effekt påverkar vårt beteende. I en ny studie som publicerats i Psychological Science har man undersökt hur pass varaktig den sociala konformisteffekten är och kommit fram till att den varar i tre dagar, även om upplägget av denna studie får mig att tro att man snarare mätte minnesfunktion.

Hur som helst, den sociala konformismen ett väldigt intressant psykologiskt fenomen. Att anpassa sig efter omgivningens förväntningar kan förklaras av en mänsklig rädsla över social avvisning. Historiskt (men även idag) har det varit viktigt att vara medlem av en grupp och därför har evolutionen sett till att vi i hög utsträckning har egenskaper som främjar socialt beteende och även egenskaper som motverkar socialt uteslutande. Men social konformism är också en egenskap som kan vara förödande. I Nazityskland var förtryck av minoriteter den sociala normen och därför betedde sig ”vanliga” människor på ett sätt som de förmodligen inte hade gjort i ett annat samhällsklimat.

Även om vi är långt ifrån det samhällsklimat som rådde i Nazityskland är det tydligt att det i Sverige och Europa har blivit mer rumsrent att ge uttryck för främlingsfientliga åsikter och rösta på främlingsfientliga partier. På grund av detta tror jag att det är viktigt att inte bemöta rasism med tystnad utan att vi tydligt markerar att de allra flesta medlemmarna av samhället tar avstånd från främlingsfientlighet. Social konformism kan både uppmuntra och motverka rasism och det är således viktigt att vi utnyttjar detta psykologiska fenomen på ett sätt som ökar medmänskligheten i samhället. Våga ta avstånd från rasismen du med!

 

Social conformity and racism

It is well known that we humans often behave in an irrational way. Not only in stressful situation when we do not have time to think but even when we believe that we make rational decisions we are often subjected to cognitive bias. It has long been known that individual opinions are influenced by the opinions of others and social norms, a phenomenon called social conformity. However, it has been unclear how long this effect influences our behavior. A new study published in Psychological Science has investigated the endurance of the social conformity effect and conclude that it lasts for three days, although the design of the study leads me to believe that this is rather a measure of memory function.

Anyway, social conformity is a very interesting psychological phenomenon. Adjusting to ambient expectations can be explained by a human fear of social rejection. Historically (but also today), it has been important to be a member of a group and therefore evolution has resulted in human characteristics that promote social behavior and also characteristics that counteract social exclusion. But social conformity can also have negative consequences. In Nazi Germany, oppression of minorities was the social norm and therefore many ”ordinary” people behaved in ways that they probably would not have done in a different social climate.

Although we are far from the social climate that existed in Nazi Germany, it is clear that it has become more socially acceptable to express xenophobic views and vote for xenophobic parties in Sweden and Europe. Because of this, I think it is important to not respond to racism in silence but to clearly state that the majority of society is against xenophobia. Social conformism can both encourage and discourage racism and it is therefore essential that we exploit this psychological phenomenon in a way that increases the humanity in society. Dare to say no to racism you too!

Anteckningsblock vs laptop – vad är bäst för inlärning?

Har du någonsin undrat vad man kan göra för att förbättra sin inlärningsförmåga? Många anser att inlärningen underlättas när man tar anteckningar under exempelvis en föreläsning, När jag var student var det penna och anteckningsblock som gällde men nuförtiden är det många som använde en laptop när de antecknar. En ny studie som publicerats i Psychological Science har undersökt hur inlärningen påverkas då man antecknar för hand jämfört med att anteckna med hjälp av en laptop.

I studien deltog 65 collegestudenter som fick se TED Talks (populärvetenskaplig presentation) och slumpmässigt tilldelade antingen anteckningsblock och penna eller en laptop utan internetåtkomst för att ta minnesanteckningar. Därefter undersökte forskare hur mycket de olika studenterna mindes strax efter presentationen.

Resultaten visade att trots att laptop-användarnas anteckningar inkluderade fler ord och orden överlappade mer med orden i presentationen hade dessa försökspersoner sämre förståelse av det de hört jämfört med de som antecknade för hand. Forskarna bakom studien misstänker att förklaringen till detta är att laptopanteckningar snarast är ordagranna beskrivningar av det man hör medan de som antecknade förhand är tvungna att bearbeta informationen och omformulera den till egna ord. Dessa resultat höll i sig även om man specifikt instruerade de som antecknade på laptop att inte skriva ner ordagrant det som presenterades. Handanteckningar var också mest fördelaktiga när man undersökte hur mycket studiedeltagarna mindes en vecka senare.

Betyder detta att datorer är värdelösa i detta sammanhang? Förmodligen inte, däremot indikerar resultaten att om man vi ha utförliga anteckningar kanske man bör välja laptop, men om man snarare vi förstå och minnas det som sägs är anteckningsblock att föredra.

Notepad-97841_640
Bild: Emos / Wikimedia Commons

Have you ever wondered what you can do to improve your ability to learn? Many believe learning is facilitated by taking notes, for example during a lecture. When I was a student we used pen and notepad but nowadays, many people use a laptop while taking notes. A new study published in Psychological Science has examined how learning is affected whether you take notes by hand or if you use a laptop.

The study involved 65 college students who watched TED Talks and were randomly assigned either a notepad and pen or a laptop without internet access in order to take notes. Thereafter, the researchers examined how much the different students remembered shortly after the presentation.

The results showed that although the laptop users’ notes included more words and a greater verbatim overlap, these subjects had not could not recall the presentation as well those who took notes by hand. The researchers behind the study believe that the explanation for this is that laptop notes literally describes what is heard while those who take notes by hand are more likely to process the information and reformulate it into their own words. These results persisted even when the laptop users were specifically instructed not to write down verbatim what was presented. Hand notes were also most beneficial when looking at how much the study participants remembered a week later.

Does this mean that computers are useless in this aspect? Surely not, however, the results indicate that if you want to have extensive notes maybe you should opt for the laptop, but if you rather want to understand and remember what is said notepads are preferable. that learning is facilitated by taking notes, for example during a lecture. When I was a student we used pen and notepad but nowadays, many people use a laptop while taking notes. A new study published in Psychological Science has examined how learning is affected whether you take notes by hand or if you use a laptop.

The study involved 65 college students who watched TED Talks and were randomly assigned either a notepad and pen or a laptop without internet access in order to take notes. Thereafter, the researchers examined how much the different students remembered shortly after the presentation.

The results showed that although the laptop users’ notes included more words and a greater verbatim overlap, these subjects had not could not recall the presentation as well those who took notes by hand. The researchers behind the study believe that the explanation for this is that laptop notes literally describes what is heard while those who take notes by hand are more likely to process the information and reformulate it into their own words. These results persisted even when the laptop users were specifically instructed not to write down verbatim what was presented. Hand notes were also most beneficial when looking at how much the study participants remembered a week later.

Does this mean that computers are useless in this aspect? Surely not, however, the results indicate that if you want to have extensive notes maybe you should opt for the laptop, but if you rather want to understand and remember what is said notepads are preferable.

 

Studiedesign för att tolka samband

Som jag beskrev igår, har vi i den nya studien om pappans ålder som riskfaktor för barnets psykiska hälsa jämfört syskon som har samma pappa men där pappans ålder skiljer sig mellan syskon. Med denna studiedesign kan vi kontrollera för faktorer som delas av syskon t.ex. mamman eller pappans egenskaper (inklusive genetiska) och andra familjespecifika faktorer (utbildningsnivå, socioekonomisk status, mm). Ibland kallas denna typ av studiedesign för kvasiexperimentell design och syftar till att öka möjligheten att tolka ett samband som kausalt (orsakssamband). Genom att jämföra tvillingar, syskon eller kusiner som helt eller delvis delar gener men som är olika exponerade för en viss riskfaktor kan vi öka våra möjligheter att förstå om en viss exponering orskar ett utfall.

Just nu sitter jag och lyssnar på min vän Ralf Kuja-Halkola som försvara sin avhandling som handlar om just denna typ av studie. I min favorit av hans studier har han undersök hur rökning under graviditet påverkar graviditetsrelaterade problem (litenhet vid födseln [SGA], låg födelsevikt och tidig födsel) samt kognitiva begränsningar samt externaliserande beteende (kriminalitet och missbruk). Dessa utfall har tidigare kopplats till rökning hos mamman. Genom att jämföra mammor som rökt under en graviditet men inte under en annan har Ralf visat att sambandet kvarstår mellan rökning under graviditet och graviditetsrelaterade problem men inte med de kognitiva och externaliserade problemen. Med andra ord ger dessa fynd stöd åt att rökning under graviditet orsakar SGA, låg födelsevikt och för tidig födsel men att kopplingen mellan mammans rökning och de kognitiva begränsningarna eller enabeling externaliserande egenskaper snarare förklaras av faktorer som delas av syskon, till exempel mammans egenskaper eller andra familjerelaterade faktorer.

 

Study design and causal inference

As I described yesterday, in the new study on the paternal age as a risk factor for mental health in the offspring we have compared siblings who have the same father but where the father’s age differs between siblings. By utilizing this study design, we can control for factors shared by siblings e.g. the mother or the father’s characteristics (including genetic) and other family-specific factors (education level, socioeconomic status, etc.). This type of study design is sometimes referred to as quasi-experimental design and the aim is to increase the ability to interpret a correlation as causal. By comparing twins, siblings or cousins who are genetically identical or partly share genes but are differently exposed to a particular risk factor, we can increase our ability to understand whether a particular exposure cause an outcome.

Right now I’m listening to my friend Ralf Kuja-Halkola who is defending his thesis on exactly this type of study design. In my favorite of his studies, he has examined how smoking during pregnancy affects pregnancy related problems (small for gestational age [SGA], low birth weight and premature birth), cognitive limitations and externalizing behavior (criminality and substance misuse). These outcomes have been previously linked to smoking in the mother. By comparing mothers who smoked during pregnancy but not during another, Ralf has shown that the correlation persists between smoking during pregnancy and pregnancy-related problems but not with cognitive and externalizing problems. In other words, these findings support the notion that smoking during pregnancy causes SGA, low birth weight and premature birth, but that the link between smoking and cognitive limitations or externalizing characteristics is rather explained by factors shared by siblings, such as the characteristics of the mother or other family-related factors.

Placebosömn?

Alla känner väl någon sån där person som anser att allt i deras liv rasar samman om de inte får tillräckligt med sömn. Sömn är såklart viktigt för att vi ska funka optimalt men en ny studie i visar att sömnens effekt på den kognitiva förmågan till viss del är en placeboeffekt.

Deltagarna i studien fick först skatta hur bra de hade sovit natten innan. Därefter kopplades de till en maskin och fick veta att denna skulle mäta hur mycket REM-sömn de fått föregående natt. Försökspersonerna fick sedan veta att de antingen fått mycket REM-sömn eller lite, men det var egentligen slumpen som avgjorde vad de fick höra då REM-mätaren egentligen var fejk. Försöksdeltagarna fick dessutom en kort lektion i hur REM-sömnen påverkar den kognitiva förmågan varpå de fick utföra två olika typer av kognitiva tester.

Resultaten visade att de som fått veta att de fått mycket REM-sömn presterade bättre på testerna än de som meddelades att de fått lite REM-sömn. Den egenrapporterade sömnkvalitén hade dock ingen påverkan på testresultaten.

Med andra ord kan det vara förödande att haka upp sig på att en natt med utebliven sömn påverkar en negativt. Så stressa inte upp dig om du sover dåligt då och då. Stressen har kanske större negativ effekt än sömnbristen på din prestationsförmåga. Har du inte fått din skönhetssömn inatt? Lugn, så länge du fått din placebosömn så kan du känna dig på topp!

Zemanta Related Posts Thumbnail

Aaron Edwards / Creative Commons