Kategoriarkiv: Läkemedel

Antibiotika från vaginala bakterier

De flesta känner nog till att människokroppens naturliga bakterieflora är en del av vårt immunförsvar. Det finns dock en hel del oklarheter i hur denna effekt medieras. Ny forskning visar att ämnen som produceras av kroppsegna bakterier skulle kunna användas som läkemedel, till exempel som nya typer av antibiotika.

I den nya studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cell har forskare lyckats framställa ett antibiotikum, lactocillin, som naturligt produceras av vaginala bakterier. Detta antibiotikum verkar bland annat kunna ta kål på bakterien Staphylococcus aureus som kan orsaka hudinfektioner.

Det här innebär alltså att kvinnor kan producera barn, bröstmjölk OCH antibiotika. Men glöm inte att det faktiskt finns saker som män är bra på. Fickparkera till exempel, eller att stå upp när de kissar.

Print

 

Mer fokus på ebolaforskning?

Just nu pågår det största ebolautbrottet någonsin i Västafrika och Världshälsoorganisationen (WHO) kallar nu utbrottet ett internationellt nödläge. Detta är såklart en oerhört allvarlig situation. Men som det brukar sägas, inget ont som inte för något gott med sig och det är möjligt att detta internationella nödläge är precis vad som behövs för att man ska börja prioritera forskning om hur man ska kunna förebygga och behandla denna virussjukdom.

Ebola är nämligen en sjukdom som visserligen är dödlig men som än så länge endast drabbat världens fattiga. På samma sätt var HIV/AIDS länge en sjukdom som främst drabbade personer i fattiga länder och även när sjukdomen spred sig till västvärlden var det framför allt personer som tillhörde mindre priviligierade grupper t ex sprutmissbrukare och prostituerade som drabbades. Även om sjukdomen också drabbade homosexuella män ur priviligierade samhällsskikt ansåg man ofta att dessa män på grund av sin livsstil själva bar skulden för att de drabbats av sjukdomen. Det var först när sjukdomen också började drabba barn, kvinnor och heterosexuella män som man verkligen började prioritera forskning på HIV/AIDS. Tack vare denna forskning finns det idag effektiva bromsmediciner och HIV anses inte längre vara en dödlig sjukdom.

Forskning om sjukdomar som drabbar personer som saknar inflytande i samhället prioriteras inte av politiker och myndigheter, och sjukdomar som drabbar fattiga människor prioriteras inte av läkemedelsbranschen eftersom denna bransch styrs av ett vinstintresse. Men idag lever vi i en global värld och spelreglerna är förändrade. Ebola är en sjukdom som kan drabba människor ur alla samhällsskikt och i alla delar av världen. Att ebolautbrottet nu kallas ett internationellt nödläge och skapar stora rubriker i internationell media kommer med stor sannolikhet tvinga politiker och myndigheter att prioritetra forskning inom detta område, vilket är en förutsättning för att man ska kunna ta fram effektiva vaccin eller behandlingar för denna sjukdom som idag har väldigt hög dödlighet och ingen effektiv behandling.

 

This 1976 photograph shows two nurses standing in front of Ebola case #3, who was treated, and later died at Ngaliema Hospital, in Kinshasa, Zaire. - CDC/Dr. Lyle Conrad

This 1976 photograph shows two nurses standing in front of Ebola case #3, who was treated, and later died at Ngaliema Hospital, in Kinshasa, Zaire. – CDC/Dr. Lyle Conrad

More focus on Ebola research?

At present, the biggest Ebola outbreak ever is occurring in West Africa and the World Health Organization (WHO) is now calling the outbreak an international emergency. This is of course an extremely serious situation. But, as the saying goes, every cloud has a silver lining and it is possible that this international emergency is just what is needed in order to prioritize research on how to prevent and treat this viral disease.

Ebola is namely a disease which is indeed deadly, but has so far only affected the world’s poor. Similarly, HIV/AIDS was long a disease that primarily affected people in poor countries, and even when it spread to the Western world, it mainly affected people from less privileged groups such as drug users and prostitutes. Although the disease also affected gay men from privileged groups it was generally considered that these men themselves were to blame for being affected by the disease because of their lifestyle. It was only when the disease also began to affect children, women and heterosexual men when research on HIV/AIDS really began to be prioritized. Because of this research, there are currently effective antiretroviral drugs and HIV is no longer considered a deadly disease.

Research on diseases that mainly affect people who have no influence in society is not prioritized by politicians and government agencies, and diseases that affect poor people are not prioritized by the pharmaceutical industry because this industry are interested in maximizing their profit. But today we live in a global world and the rules of the game are changing. Ebola is a disease that could affect people from all social groups in all parts of the world. Because the Ebola outbreak is now known as an international emergency and creates big headlines in the international media this will most probably force politicians and authorities to prioritize research in this area, which is a prerequisite for being able to develop effective vaccines or treatments for this disease that currently has very high mortality and no effective treatment.

Tamiflu verkningslöst

Neuraminidashämmare som Tamiflu och Relenza är läkemedel som används vid influensa. Man tänker sig att dessa läkemedel hindrar att viruset sprider sig i kroppen och därmed ger lindrigare symptom. Tidigare studier har visat att dessa läkemedel minskar risken för inläggning på sjukhus eller komplikationer som en följd av influensainfektion. En ny systematisk review (sammanfattande studie) som undersökte effekten av neuraminidashämmare visar att fördelarna med behandlingen inte överväger riskerna. Studierna publicerades idag i BMJ.

Studien inkluderade flera separata randomiserade och placebokontrollerade kliniska prövningar. Resultaten visade att behandlingen förkortade sjukdomstiden, men bara från sju dagar till 6,3 dagar när Tamiflu jämfördes mot placebo. Neuraminidashämmarna minskade inte risken för sjukhusinläggningar och minskade inte risken för komplikationer som lunginflammation, bronkit, sinuit eller öroninfektion. Resultaten visade också att behandlingen ökade risken för illamående och kräkningar jämfört med placebo, både hos barn och vuxna. Forskarna bakom studien anser att dagens rekommendationer som förespråkar Tamiflu och Ralenza för prevention och behandling av influensa bör ändras på grund av dessa fynd.

Tamiflu är en av läkemedelsbolaget Roches stora kassakor och har framför allt marknadsförts för att behandla patienter under pandemier. När man i Sverige var oroade över pandemiutbrott köpte svenska staten in Tamiflu för 300 miljoner SEK. Statsepidemiolog Anders Tegnell säger idag till Vetenskapsradion att han ändå är nöjd med de beslut som togs under pandemin, eftersom det på en stor befolkningsgrupp kan få avgörande betydelse om folk är hemma en dag kortare. MEN de kliniska studier som utfördes (där läkemedelsbolagen var involverade i samtliga) jämförde effekten av neuraminidashämmare och placebo. Det är inte omöjligt att standardbehandlingar som paracetamol skulle kunnat förkorta sjukdomsperiodenen på ett betydligt mer kostnadseffektivt sätt. Studien visar också att det finns en mängd andra brister i de studier som utförts av läkemedelsbolagen.

Återigen vill jag hävda att det finns ett allvarligt systemfel i hur man idag låter vinstintressen driva all framställning av läkemedel. Vad lösningen är? Öhm, kan jag få lite extra betänketid?

Uppdaterat: Nu rapporterar även SvD x 2 om detta.

Tamiflu

Tamiflu inefficient

Neuraminidase inhibitors such as Tamiflu and Relenza are drugs used for influenza. These drugs are believed to prevent the virus from spreading in the body and thus give milder symptoms. Previous studies have shown that these drugs reduce the risk of hospitalization or complications due to influenza infections. A new systematic review examining the effect of neuraminidase inhibitors show that the benefits of treatment do not outweigh the risks. The studies were published today in BMJ.

The study included several separate randomized and placebo-controlled clinical trials. The results showed that treatment shortened the duration of the disease, but only from seven days to 6.3 days when Tamiflu was compared against placebo. Neuraminidase inhibitors did not reduce the risk of hospital admissions and did not reduce the risk of complications such as pneumonia, bronchitis, sinusitis or ear infection. The results also showed that the treatment increased the risk of nausea and vomiting compared with placebo, both in children and adults . The researchers behind the study believe that today’s recommendations to use Tamiflu and Ralenza for prevention and treatment of influenza should be revised because of these findings.

Tamiflu is one of the pharmaceutical company Roche’s big cash cows and have primarily been marketed to treat patients during a pandemic. When the Swedish authorities were worried about a pandemic outbreak, the Swedish government bought Tamiflu for 300 million SEK. State Epidemiologist Anders Tegnell says today to Vetenskapsradion that he still is happy with the decisions that were taken during the pandemic, considering that in a large population it can be crucial if people are home one day shorter. However, all clinical studies on these drugs (all involving pharmaceutical companies) compared the efficacy of neuraminidase inhibitors and placebo. It is not impossible that standard drugs like paracetamol would have been able to shorten the period of illness in a much more cost effective manner. The study also show that there were other serious flaws in the studies conducted by the pharmaceutical companies.

Once again, I would argue that there are serious systems failures  in how all the production of pharmaceuticals are today exclusively driven by profit interest. The solution? Ehm, can I get back to you on that?

ADHD och trafikolyckor

Igår publicerade tidskriften JAMA psychiatry en artikel som skrivits av mina kollegor på KI. Studien som artikeln bygger på visar att risken för att skadas genom en trafikolycka minskar hos män när det medicineras för ADHD.

I studien följde man under totalt fyra år drygt 17 000 patienter som i vissa perioder medicinerades för ADHD och jämförde detta med perioder då de inte tog medicin. Resultaten visade att män med ADHD hade 47 % större risk att skadas i en trafikolycka i jämförelse med personer som inte har denna diagnos och motsvarande siffra för kvinnor med ADHD var 45 %. Man kunde även se att risken för att skadas i en trafikolycka var 58 % lägre då männen medicinerades men man kunde inte statistiskt fastställa att medicinen hade samma effekt bland kvinnor.

Mer info om denna studier hittar ni på Sveriges Radio, Aftonbladet och UNT.

Vetenskapliga metoder mot förkylningshelvetet

Vabruari är snart här och det här segdragna förkylningshelvetet som jag själv dras med just nu tär verkligen både på kroppen och psyket. Mycket lägligt publicerade Canadian Medical Association Journal igår en vetenskaplig sammanställning (review) av den forskning som undersökt olika typer av preparat och interventionen för att förebygga och lindra förkylningar.

Sammanställningen visar framför allt att zinktillskott och god handhygien verkar vara effektiva för att förebygga förkylningar. Man sammanfattade också att det var tveksamt huruvida probiotika och ginseng hade någon effekt samt att vitamin C, vitamin D och echinacea var verkningslösa.

Denna sammanställning visar också att när man väl blivit sjuk finns det tyvärr inga preparat som påskyndar tillfrisknandet. Däremot kan man göra en del för att dämpa symptomen; ibuprofen och paracetamol kan till exempel lindra smärta och feber och hosta hos barn verkar kunna lindras med en sked honung.

Så fort min näsa slutat rinna ska jag ut och köpa zinktabletter. Om du litar på denna sammanställning kanske vi ses vid en pillerhylla nära dig.

Bli smart - antibiotika hjälper inte mot förkylningsvirus

Bli smart – antibiotika hjälper inte mot förkylningsvirus!

Systemfel?

Är det okej att bryta mot lagen för att rädda många fattiga människors liv? Rent spontant så tycker jag och förmodligen många andra med mig att det är självklart att lagar som gör att fattiga människor dör är till för att brytas. Det tycker även regeringen i Indien som låter indiska läkemedelstillverkare producera kopior av Bayers patenterade läkemedel Nexavar som används för att behandla njur-, lever- och thyroideacancer. Ett års behandling med Nexavar kostar drygt 600 000 SEK medan den indiska kopian (som alltså innehåller samma aktiva substans och har samma effekt) istället kostar ca 18 000 SEK för motsvarande tidsperiod.

Problemet med detta är dock att utvecklingen av nya läkemedel drivs av ekonomiska intressen och patent möjliggör att läkemedelsbolagen tjänar pengar trots att kostnaden för att ta fram nya läkemedel är oerhört stor. Vinstmarginalen måste vara så pass stor att den även kompenserar för de förluster farmabolagen gör då en läkemedelsstudie läggs ner eller då ett preparat inte godkänns av myndigheter.

Tyvärr bygger dagens utveckling av läkemedel på ett system som gör att rika människor kan ta del av behandlingar så fort preparatet kommer ut på marknaden medan fattiga människor först kan ta del av dem senare, när patentet gått ut. Detta system leder också till att behandling av sjukdomar som framför allt drabbar människor i västvärlden prioriteras. Trots att nya läkemedel i slutändan även kan hjälpa fattiga människor måste man väl ändå tycka att detta system är oetiskt och ökar orättvisorna i världen? Eller är patenträttigheter ett nödvändigt ont för att förbättra världshälsan på sikt?

Nexavar

Centralstimulerande läkemedel kan hjälpa missbrukare

ADHD är vanligare bland drogmissbrukare. Denna patientgrupp svara sämre på behandling med centralstimulerande mediciner. Man misstänker att detta förklaras av att missbrukare oftare har utvecklat en tolerans mot centralstimulerande ämnen. En ny studie från Karolinska Institutet visar dock att denna behandling även kan vara effektivt för ADHD hos missbrukare.

I studien som publicerades i oktobernumret av den vetenskapliga tidskriften Addiction deltog dömda fångar med ADHD och amfetaminberoende. Studiedeltagarna delades slumpmässigt in i två grupper där den ena fick placebo och den andra fick ADHD-medicin i upp till dubbelt så stor dos som normalt ges. Behandlingen började när fångarna frigavs från fängelse och deltagarna följdes under 24 veckor. Resultaten visade att både ADHD-symptomen och risken för återfall i missbruk minskade bland de som fick centralstimulerande läkemedel. Eftersom drogmissbruk ökar risken för att dessa individer begår nya brott tror man att en lägre risk för återfall i missbruk även kan resultera i en minskad risk för att dessa individer begår nya brott.

ADHD is common among drug addicts. This patient group has a weaker response to treatment with central stimulating medications. It has been suggested that this is due to drug addicts often having a tolerance for central stimulating substances. A new study from Karolinska Institutet shows that this treatment can also be effective for ADHD in substance abusers.

The study, which was published in the October issue of the scientific journal Addiction, included inmates with ADHD and amphetamine dependence. The study participants were randomly divided into two groups, with one receiving placebo and the other receiving ADHD medication in up to twice the normal dose. Treatment began when prisoners were released from prison and participants were followed for 24 weeks. The results showed that both ADHD symptoms and risk of relapse decreased among those who received central stimulating medication. Since drug abuse increases the risk for re-offending, the researchers behind the study that a lower risk of relapse in addiction may also result in a reduced risk of these individuals committing new crimes.

Reklam ger placeboeffekt

Placebo är ett väldigt intressant fenomen som innebär att man kan få effekt av preparat eller behandling bara genom att tro att det är verksamt. En ny studie som publicerats i PNAS visar att det fysiologiska svaret på en medicin även påverkas av marknadsföring.

I studien undersökte man effekten av allergimedicinen Clarityn. Studiedeltagarna delades in i två grupper som fick se olika reklamfilmer. Den ena reklamfilmen hävdade att Clarityn var den mest effektiva medicinen och den andra påstod att Zyrlex (samma typ av antihistamin) var bäst. Deltagarna injicerades med histamin och fick sedan 10 mg Clarityn.

Resultaten visade att personer som inte var allergiker (med andra ord endast personer som inte tidigare tagit allergimediciner) påverkades av reklamen. De som sett reklamen för Clarityn fick en större fysiologisk effekt av läkemedlet jämfört med de som sett reklam för det konkurrerande antihistaminet.

Jag brukar alltid rekommendera folk att köpa billigare motsvarigheter (generika), på samma sätt som apotek är skyldiga att göra. Generiskt utbyte kallas det och detta är en av de saker som verkar fungera sämre sedan omregleringen av apoteksmarknaden. Utbytet mot generika medför en kraftig prispress och är därför positivt för både individen och samhället.

PNAS-studien visar att ”märkesmediciner” som marknadsförs i en helt annan utsträckning än generiska läkemedel kanske är mer effektiva tack vare placeboeffekten. Jag tycker ändå att generiskt utbyte är toppen men det kanske också behövs informationskampanjer som informerar om att generiska läkemedel faktiskt är ekvivalenta med ”märkesmediciner” och innehåller samma aktiva substanser?

Bild: Abbeabb / Wikimedia Commons

Bild: Abbeabb / Wikimedia Commons

Placebo effect of advertisement

Placebo is a very interesting phenomenon – how faith in a treatment results in an effect. A new study published in PNAS shows that the physiological response to a medication is also affected by marketing.

The study investigated the effect of allergy medicine Claritin. The study participants were divided into two groups who were exposed to different commercials. One commercial claimed that Claritin was the most effective medicine and the other stated that Zyrtec (same type of antihistamine) was the best. Participants were injected with histamine and were then given 10 mg Claritin.

The results showed that people who were not allergic (in other words, only people who had not previously taken allergy medication) were influenced by the advertisement. Those who had seen commercials for Claritin got a stronger physiological effect of the drug compared to those who saw the advertisements for the competing antihistamine.

I always recommend people to buy cheaper equivalents (generics), in the same way that pharmacies are required to do. This is called generic substitution and as far as I understand, this is not working as well as it used to since the deregulation of the pharmacy market. Generic substitution results in a strong price pressure and is therefore positive for both the individual and the society.

The PNAS study shows that the ”brand drugs” that are marketed to a different extent than genetic drugs may be more effective due to the placebo effect. I still think that generic substitution is great but there might also be a need for information campaigns informing people that generic drugs are actually equivalent to ”brand medications” and contains the same active ingredient?

Grattis alla män

Nej det här är inget Dressman-erbjudande men ni har ändå anledning att fira. Det är nämligen så att Pfeizers patent för det potenshöjande läkemedlet Viagra gick ut igår.

Jag har tidigare skrivit om de stora vinster som Pfizer har gjort tack vare Viagra. Idag kostar en tablett ca 60 SEK.  Men i och med att patentet går ut kommer det snart lanseras andra läkemedel (sk generika) med samma aktiva substans och således med samma effekt, men till ett betydligt lägre pris.

Inom en snart framtid kommer alltså kärleksparen ha tillgång till billig Viagra och kanske även ett potenshöjande läkemedel för kvinnor (som förhoppningsvis kommer att vara hello-kitty-formade och rosa). Ingen kommer någonsin mer behöva gå i parterapi. Och så levde de lyckliga i alla sina dagar. SLUT

hello-kitty-bright-pink-party-plates-30314-p

Congratulations to all men

No, this is not Dressman deal but you still have reasons to celebrate. Yesterday, Pfeizer’s patent for the erectile dysfunction drug Viagra expired.

I have previously written about the huge profits Pfizer have made thanks to Viagra. Today, the cost for a tablet is about 60 SEK. But as the patent expires, we can expect launching of other drugs (generics) with the same active ingredient and thus the same effect, but at a significantly lower price.

In the near future, couples will have access to cheap Viagra and potentially an erectile dysfunction drug for women (which will hopefully be hello-kitty-shaped and pink). No one will ever again have to go to marriage counseling. And then they lived happily ever after. THE END

Placebodryck istället för läkemedel?

Jag har fått ett önskemål om att skriva om ”placebodrycken” som SVT rapporterade om i onsdags så här kommer det. Jag tänkte börja med att beskriva begreppet placebo.

Placebo kallas ibland för sockerpiller men det behöver varken innehålla socker eller vara ett piller. Placebo är ett verkningslöst preparat som används för att jämföra effekten av en behandling eller ett läkemedel. Bra placebo ska därför efterlikna det effektiva läkemedlet/behandlingen så mycket det går men utan att innehålla den verksamma ”ingrediensen”. Placebo kan alltså vara ett piller, en injektion, en dryck, en alternativ behandling m.m. När man ska undersöka huruvida en aktiv substans kan bota eller lindra sjukdomsbesvär duger det inte att ge medicinen till en grupp med sjukdomen och jämföra dessa med personer som inte får någon behandling alls. Detta beror på att man kan, när man är med i en forskningsstudie, få en effekt av att bara vara med i studien: det är alltså inte läkemedlet som ger effekten utan allt runt omkring. Detta fenomen kallas placeboeffekt.

Om man vill visa effekten av ett nytt läkemedel måste man ta bort den eventuella placeboeffekten och då använder man ett placebopreparat som jämförelse. Helst ska studien vara dubbelblindad vilket innebär att varken den som behandlar eller den som blir behandlad vet om personen i fråga får aktiv behandling eller placebo. Detta går ofta bra när man testar kemiska substanser men det är betydligt svårare när man testar andra typer av behandling. Ibland kan man dock ha en enkelblindad behandling då försökspersonen inte vet vilken behandling den får men den som ger behandlingen är medveten om den verksamma behandlingen ges eller inte. Även enkelblindning är svårt ibland t ex när det gäller kirurgiska ingrepp, KBT, samtalsterapi, sjukgymnastik, akupunktur, massage m.m.

Även om placeboeffekten egentligen är något som man vill kontrollera bort kan den ibland vara väldigt effektiv. Det finns därför forskare som studerar hur placeboeffekten kan utnyttjas. Eftersom i princip alla läkemedel har bieffekter kan det vara särskilt intressant att behandla sjukdomar med placebo. SVTs reportage om placebodrycken handlar inte direkt om att använda placeboeffekten så namnet är lite missvisande men det handlar om hur man genom betingning kan få fysiologiska effekter av en dryck utan verksamma ingredienser. För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om hur betingning kan göra att man kan känna berusning redan vid första smutten på ölen. Placebodrycken funkar på samma sätt: initial ges en dryck tillsammans med verksamma mediciner (i detta fall läkemedel som hämmar immunförsvaret). I ett senare skede ges enbart drycken men de immunhämmande effekterna kvarstår eftersom kroppen (via hjärnan) fortsätter att svara på behandlingen på samma sätt som tidigare. Immunhämmande läkemedel är viktiga vid exempelvis organtransplantation men vissa av bieffekterna skulle kunna undvikas om placebodrycken till viss del kan ersätta medicinerna.

Ibland kan alltså icke-verksamma substanser vara minst lika effektiva på sjukdomstillstånd som verksamma. Detta kan förklara varför alternativa behandlingar som t ex homeopati faktiskt kan ge viss effekt (samtalsterapi?). Det visar också att vård till stor del handlar om bemötande och omhändertagande: inte bara om att ge rätt medicin. Att kostnadseffektivisera vården kanske till och med kan göra medicinerna mindre verksamma? Tror ni att våra politiker är medvetna om detta?

Placebo

Placebo

Dagens låttips: Mind Playin Tricks – Geto Boys