Kategoriarkiv: Medicinhistoria

Mer fokus på ebolaforskning?

Just nu pågår det största ebolautbrottet någonsin i Västafrika och Världshälsoorganisationen (WHO) kallar nu utbrottet ett internationellt nödläge. Detta är såklart en oerhört allvarlig situation. Men som det brukar sägas, inget ont som inte för något gott med sig och det är möjligt att detta internationella nödläge är precis vad som behövs för att man ska börja prioritera forskning om hur man ska kunna förebygga och behandla denna virussjukdom.

Ebola är nämligen en sjukdom som visserligen är dödlig men som än så länge endast drabbat världens fattiga. På samma sätt var HIV/AIDS länge en sjukdom som främst drabbade personer i fattiga länder och även när sjukdomen spred sig till västvärlden var det framför allt personer som tillhörde mindre priviligierade grupper t ex sprutmissbrukare och prostituerade som drabbades. Även om sjukdomen också drabbade homosexuella män ur priviligierade samhällsskikt ansåg man ofta att dessa män på grund av sin livsstil själva bar skulden för att de drabbats av sjukdomen. Det var först när sjukdomen också började drabba barn, kvinnor och heterosexuella män som man verkligen började prioritera forskning på HIV/AIDS. Tack vare denna forskning finns det idag effektiva bromsmediciner och HIV anses inte längre vara en dödlig sjukdom.

Forskning om sjukdomar som drabbar personer som saknar inflytande i samhället prioriteras inte av politiker och myndigheter, och sjukdomar som drabbar fattiga människor prioriteras inte av läkemedelsbranschen eftersom denna bransch styrs av ett vinstintresse. Men idag lever vi i en global värld och spelreglerna är förändrade. Ebola är en sjukdom som kan drabba människor ur alla samhällsskikt och i alla delar av världen. Att ebolautbrottet nu kallas ett internationellt nödläge och skapar stora rubriker i internationell media kommer med stor sannolikhet tvinga politiker och myndigheter att prioritetra forskning inom detta område, vilket är en förutsättning för att man ska kunna ta fram effektiva vaccin eller behandlingar för denna sjukdom som idag har väldigt hög dödlighet och ingen effektiv behandling.

 

This 1976 photograph shows two nurses standing in front of Ebola case #3, who was treated, and later died at Ngaliema Hospital, in Kinshasa, Zaire. - CDC/Dr. Lyle Conrad

This 1976 photograph shows two nurses standing in front of Ebola case #3, who was treated, and later died at Ngaliema Hospital, in Kinshasa, Zaire. – CDC/Dr. Lyle Conrad

More focus on Ebola research?

At present, the biggest Ebola outbreak ever is occurring in West Africa and the World Health Organization (WHO) is now calling the outbreak an international emergency. This is of course an extremely serious situation. But, as the saying goes, every cloud has a silver lining and it is possible that this international emergency is just what is needed in order to prioritize research on how to prevent and treat this viral disease.

Ebola is namely a disease which is indeed deadly, but has so far only affected the world’s poor. Similarly, HIV/AIDS was long a disease that primarily affected people in poor countries, and even when it spread to the Western world, it mainly affected people from less privileged groups such as drug users and prostitutes. Although the disease also affected gay men from privileged groups it was generally considered that these men themselves were to blame for being affected by the disease because of their lifestyle. It was only when the disease also began to affect children, women and heterosexual men when research on HIV/AIDS really began to be prioritized. Because of this research, there are currently effective antiretroviral drugs and HIV is no longer considered a deadly disease.

Research on diseases that mainly affect people who have no influence in society is not prioritized by politicians and government agencies, and diseases that affect poor people are not prioritized by the pharmaceutical industry because this industry are interested in maximizing their profit. But today we live in a global world and the rules of the game are changing. Ebola is a disease that could affect people from all social groups in all parts of the world. Because the Ebola outbreak is now known as an international emergency and creates big headlines in the international media this will most probably force politicians and authorities to prioritize research in this area, which is a prerequisite for being able to develop effective vaccines or treatments for this disease that currently has very high mortality and no effective treatment.

Kontrollgruppens betydelse

När man testar effekten av en behandlingsmetod är den ”gyllene standarden” en randomiserad kontrollerad studie. Detta innebär att man jämför effekten av aktiv behandling bland slumpmässigt utvalda försökspersonerna med en kontrollgrupp. Men vilken typ av kontrollgrupp man jämför med kan variera. Helst vill men ha en kontrollgrupp som inte vet huruvida de får den behandling man utvärderar eller inte, då utför man en så kallad blindad studie. Allra helst vill man inte heller att den som ger behandlingen har koll på vilken typ av behandling en viss försöksperson får, studien kallas då dubbelblindad. När man försöker testa effekten av ett läkemedel i exempelvis tablettform är det enkelt att utföra en dubbelblindad studie men när det gäller kirurgiska ingrepp, akupunktur eller olika typer av psykoterapi är det desto svårare. I vissa fall jämför man då effekten av denna behandling med utfallen i en grupp som inte får någon behandling alls och detta kan vara problematiskt; en ny meta-analys som utvärderat effekten av kognitiv beteendeterapi (KBT) illustrerar detta.

Meta-analysen som publicerats i Acta Psychitrica Scandinavica jämförde effekten av KBT vid depression beroende på vilken kontrollgrupp man jämförde behandlingen med. De olika typerna av kontrollgrupp delades in i tre kategorier:

  1. Psykologisk placebo: En kontrollgrupp som fick spendera motsvarande tid med terapeuter som de som fick aktiv behandling men utan att genomgå någon ”riktig” behandling.
  2. Ingen behandling: En kontrollgrupp som varken fick behandling under studien eller efter.
  3. Väntelista: En kontrollgrupp som inte fick någon behandling medan studien pågick men fick veta att de kunde få behandling efter studiens avslut.

Resultaten visade att effekten av behandling var beroende av vilken kontrollgrupp man jämförde med. Jämfört med psykologisk placebo var effekten relativt liten (OR=1.65) och inte statistiskt signifikant. Effekten av KBT i jämförelse med kontroller som inte fick någon behandling alls var betydligt bättre (OR=3.65) men framför allt verkade KBT väldigt effektivt när man jämförde behandlingen med väntlistekontroller (OR=6.29).

Forskarna bakom studien förklarar resultaten med att personer som vet att de inte får någon behandling är mer benägna att söka annan typ av hjälp medan de som står på väntelista avvaktar tills studien är avslutad. Man nämner också att personer som står på en väntelista verkar påverkas av så kallad nocebo (motsatsen till placebo) vilket innebär att tillståndet försämras i jämförelse med de som inte får någon behandling.

Som alltid handlar jämförelse om skillnader mellan individer eller grupper. För att framstå som bättre på något kan det vara effektivt att jämföra sig med någon som är riktigt dåligt på detta. På samma sätt funkar det med effekter av olika behandlingar och om man utvärderar en metod som egentligen bara förbättrar ens tillstånd marginellt kan denna behandling framstå som oerhört effektiv om man jämför den med en behandling som faktiskt gör en sjukare. Homeopati som egentligen innebär att patienten inte får någon behandling alls framstod till exempel som effektivt när det jämfördes med åderlåtning. Så om du vill visa att din hemmasnickrade behandlingsmetod är effektiv – jämför dess effekt med åderlåtning. Win!

596px-Blood_letting

It’s all in the control group

When testing the effect of a treatment, the ”golden standard” is a randomized controlled trial. This involves comparing the effect of the active treatment among randomly selected test subjects to a control group. But the kind of control group used for comparison may vary. Ideally, you want a control group that does not know whether they are getting the active treatment (the treatment of interest) or not, and conduct a so-called blinded design. It is even more ideally if the one who gives the treatment is unaware of whether a particular subject is getting active treatment or not, the study is then referred to as double-blinded. When trying to test the efficacy of a pill, for example, it is easy to perform a double-blinded study but when it comes to surgical procedures, acupuncture or various types of psychotherapy, it is more difficult. In some cases, the efficacy of this treatment is compared to the outcomes in a group with no treatment at all and this can be problematic; a new meta-analysis evaluating the effect of cognitive behavioral therapy (CBT) illustrates this.

The meta-analysis published in Acta Psychitrica Scandinavica compared the efficacy of CBT for depression based on what kind of treatment the control group was compared with. The different types of control groups were divided into three categories:

1) Psychological placebo: a control group who were spent the equivalent time with therapists as those who received active treatment but without undergoing a ”real” treatment.
2) No treatment: a control group that received no treatment during the study or after.
3) Waiting list: A control group that received no treatment while the trial was going on but was told they could get treatment after completion of the study.

The results showed that the effect of the treatment was dependent on the control group used as comparison. Compared to psychological placebo, the effect was relatively small (OR = 1.65) and not statistically significant. The efficacy of CBT in comparison with controls who received no treatment at all was significantly higher (OR = 3.65) but CBT seemed to be very effective when the treatment was compared with waiting list controls (OR = 6.29).

The researchers behind the study suggest that the results are explained by how people who know they do not receive treatment are more likely to seek other types of assistance, while those on the waiting list are waiting until the study is completed. They also mention that people who are on a waiting list seem to be influenced by so-called nocebo (the opposite of placebo), which means that the condition deteriorates in comparison to those who did not receive any treatment.

As always, comparison is about differences between individuals or groups. To appear better at something, it may be efficient to compare yourself with someone who is really bad at this. This also works when comparing effects of different treatments and when evaluating a method that really only improves one’s condition marginally, this treatment may seem incredibly effective if you compare it with a treatment that actually makes people sicker. For instance, homeopathy which actually means that the patient does not receive any treatment at all appeared effective when compared to bloodletting. So if you want to show that your home-made treatment method is effective – compare its effect with bloodletting. Win!

 

Forskarkungen

Visste ni att Gustav III var tvillingforskare? Jo han använde faktiskt monozygota tvillingar för att undersöka de negativa effekterna av kaffe respektive te. Tvillingparet hade dömts till döden för mord men fick istället avtjäna ett livslångt fängelsestraff med villkoret att den ene tvillingen drack en stor skål kaffe tre gånger om dagen medan den andre tvillingen drack motsvarande mängd te. Båda tvillingarna blev väldigt gamla men den som drack te dog först och man drog därför slutsatsen att kaffe var att föredra. Gustav III blev själv inte särskilt gammalt utan mördades på en maskeradbal när han var 45 år. Så kan det gå.

Så vad kan vi lära oss av detta? Att kaffe är hälsosammare än te eller att det var hälsosammare att på slutet av 1700-talet vara en kaffedrickare i ett fängelse än att vara kung på en maskeradbal? Äh, vi kanske ska vara försiktiga med att dra slutsatser med tanke på att antalet studiedeltagare var väldigt litet. Trots det är jag väldigt imponerad av Gustav III:s studieupplägg med tvillingkontroller och det är inte varje dag en monark lyckas imponera på mig.

Källa: BMJ via Improbable Research

Källa: BMJ via Improbable Research

Research king

Did you know that Gustav III was a twin researcher? He actually used monozygotic twins to investigate the negative effects of coffee and tea. The twin pair had been sentenced to death for murder but was instead offered to serve a life sentence on the condition that one twin drank a big bowl of coffee three times a day while the other twin drank the equivalent amount of tea. Both twins became very old but he who drank tea died first, and it was concluded that coffee was more healthy. Gustav III himself did not become very old but was assassinated at a masked ball when he was 45 years old. So it goes.

So what can we learn from this? That coffee is healthier than tea or that it was healthier in the late 1700s to be a coffee drinker in a prison than to be king at a masked ball? Oh, maybe we should be cautious in drawing conclusions, given that the number of study participants was very low. But still, I’m very impressed by Gustav III’s study design with twin controls and it’s not every day a monarch succeeds in impressing me.

 

 

Lördagsgodisets mörka historia

Jag gick ner 2 kg nu när jag var sjuk. Tänkte ta igen detta i helgen med extra mycket lördagsgodis. Vet ni förresten varför man ska äta godis på just lördagar? Det är faktiskt en världskänd och omdebatterad svensk forskningsstudie som ligger bakom denna rekommendation.

Studien kallas för Vipeholmsexperimenten och forskningen utfördes av medicinalstyrelsen med uppdrag från Sveriges riksdag och pågick mellan 1945-1955. Bakgrunden var att svenskarnas tandhälsa var mycket på dålig på denna tid. Man misstänkte att det fanns ett samband mellan att äta sötsaker och att få karies men man hade ännu inte lyckats bevisa detta.

Vipeholm var en anstalt för så kallade ”sinnesslöa” i Lund och det var på dess patienter som experimentet utfördes. Man ansåg att de intagna var särskilt passande för experimentet eftersom alla som deltog i studien fick samma mat. På denna tid ansåg man också att förståndshandikappade människor inte upplevde smärta och obehag på samma sätt som friska individer. Försöket sponsrades bland annat av aktörer inom sockerindustrin som hoppades att resultaten inte skulle visa en stark koppling mellan socker och karies. Försökspersonerna fick bland annat äta stora mängder kola som var framställd för att vara särskilt seg så att mycket av sockret skulle fastna på tänderna.

Resultaten från studien fastslog att socker gav upphov till karies och dålig tandhälsa. Denna kunskap ledde till kampanjer som avsevärt förbättrade svenskarnas tandhälsa. Bland annat rekommenderade man att man hellre skulle äta mycket godis en dag i veckan än lite godis flera dagar i veckan och det är därifrån begreppet lördagsgodis kommer.

Jag fick lära mig om Vipeholmsexperimenten när jag läste kurs i forskningsetik. Denna studie är ett typexempel på en studie där man genom att utsätta en mindre grupp för lidande ökar välbefinnandet för en stor mängd människor. Försöksdeltagarna i studien hade inte fått ge informerat samtycke, något som idag är obligatoriskt. Med detta menas att deltagarna måste förstå vad det innebär att delta i studien, vilket vissa grupper såsom barn eller förståndshandikappade ofta har svårt att göra. Forskning på denna typ av särskilt utsatta grupper är därför särskilt reglerat nuförtiden.

Vipeholm

Vipeholm