Kategoriarkiv: Normalbeteende

Att tänka är att lida?

För inte alltför länge sedan, hände det alldeles för ofta att människor var tvungna att inte göra någonting alls. För att undvika detta obehag kunde man såklart ha med sig en bok eller köpa en tidning eller kanske ringa en vän på mobiltelefonen. Jag skulle vilja påstå att den främsta fördelen med smartphones är den förströelse som dessa erbjuder då man helt enkelt inte har något bättre för sig. För vi människor gillar inte att inte ha något för oss, en ny studie illustrerar detta genom att visa att många till och med hellre ger sig själva elchockar än lämnas ensamma med sina tankar.

Studien som publicerats i Science består av elva delexperiment som inkluderade både studenter och icke-studenter. Försöksdeltagarna lämnades ensamma i ett rum i 6-15 minuter och uppmuntrades till att ”spendera tiden med att underhålla sig själva med sina tankar”. Resultaten visade att försökspersonerna hellre höll på med triviala aktiviteter och att många till och med föredrog att ge sig själva elchocker än att vara själva med sina tankar. Bland män var det en majoritet som föredrog elchocker men det var också vanligt förekommande bland kvinnor. Inte generaliserbart utanför smartphone-generationen tänker kanske ni? Men nej, effekten var oberoende av ålder och hur ofta man använda smartphones eller sociala medier. Det verkade inte heller som om möjligheten att få förbereda sig på sin stund utan stimuli hade någon påverkan på det upplevda obehaget.

Forskarna bakom studien förklara resultaten med att även om vi människor ibland njuter av att fantisera och dagdrömma har vi svårt att kontrollera vilken typ av tankar vi har. Att träna upp förmågan att kontrollera sina tankar genom exempelvis meditation och andra tekniker ger tydliga fördelar men en ”otränad” tänkare verkar helt enkelt vara ensam med sina tankar. Så för att inte riskera katastrofala följder om batterierna på din smartphone tar slut och du blir lämnad med bara dina tankar kanske det kan vara en bra idé med mental träning. För övrigt tilltalas jag av studiedesignen och vill nu utföra en studie som undersöker hur stor andel människor som just nu hellre ger sig själva elchocker än hör mer om vad som är ”hetast” i Almedalen.

To think is to suffer?

Not too long ago, people often had to do nothing at all. To avoid this discomfort, you could of course bring along a book or buy a magazine or maybe call a friend on your mobile phone. I would say that the main advantage of smartphones is the entertainment offered by them then you simply do not have anything better to do. Because people do not like not have nothing to do, a new study illustrates this by showing that many even prefer to give themselves electric shocks than to be left alone with their thoughts.

The study, published in Science consists of eleven experiments that included both students and non-students. Trial participants were left alone in a room for 6-15 minutes and were encouraged to ”spend time entertaining themselves with their thoughts.” The results showed that the subjects preferred doing mundane activities and that many even preferred to give themselves electric shocks than to be alone with their thoughts. Among men, there was a majority who preferred shocks, but it was also common among women. Not generalizable outside the smartphone generation you might think? But no, the effect was independent of age and how often the participants use smartphones or social media. Moreover, it did not seem as if the opportunity to prepare for their moment without stimuli had any effect on the perceived discomfort.

The researchers behind the study explain the results by mentioning that although humans sometimes enjoys fantasizing and daydreaming, it is difficult to control what kind of thoughts we have. Training the ability to control your thoughts, for example by meditation and other techniques, provides clear advantages but ”untrained” thinkers do simply not seem to enjoy being alone with their thoughts. So to avoid the risk of catastrophic consequences if the battery in your smartphone runs out and you’re left with only your thoughts it might perhaps be a good idea with mental training. Moreover, I really like the study design and now I want to conduct a study to examine the proportion of people that right now would rather give themselves electric shocks than to hear more about what is ”hottest” in Almedalen.

Lågt blodsocker gör dig arg på din partner

En ny studie som publicerats i PNAS visar att en hel del äktenskapliga konflikter skulle kunna undvikas med hjälp av småätande.

Studien som inkluderade 107 gifta par pågick under 21 dagar. Under dessa dagar mättes parens blodsockernivå morgon och kväll och varje kväll studerade man på ett ganska lustigt sätt hur arga försökspersonerna var på sin partner. Alla försökspersoner fick nämligen en voodoodocka som representerade partnern och i dessa skulle man varje kväll ta ut sin eventuella ilska på partnern genom att sticka upp till 51 nålar i dockan. Ju argare försökspersonen var på sin partner desto fler nålar stack man i dockan. Detta sätt att mäta aggression mot partnern har tidigare validerats och verkar fungera som ett bra mätinstrument. Resultaten visade att de som var argast på sina partners också var de som hade lägst blodsockernivåer.

I studien ingick också ett annat försök där samma försökspersoner skulle spela ett spel. Man fick veta att partnern som satt i att annat rum var motståndare men egentligen var det en dator som man spelade mot. Datorn var programmerad så att försöksdeltagaren ibland vann och ibland förlorade. Vi eventuell vinst hade försöksdeltagaren möjlighet att ”skälla ut” partnern genom att skicka en hög, störande ljudsignal till hens hörlurar och själv avgöra hur länge signalen skulle tjuta. Resultaten visade att de som ofta hade lågt blodsocker om kvällarna oftare ”skällde ut” sin partner. Sambandet kvarstod även efter man kontrollerat för kön samt hur nöjd man var med sitt äktenskap. Forskarna bakom studien förklarar sambandet med att hjärnan är energikrävande och behöver glukos för att fungera optimalt.

Så vad kan vi lära oss av detta? Att en smal midja och ett lyckligt äktenskap är en omöjlig kombination? Nej, men det kan kanske vara en bra idé att inte försöka lösa sina relationsproblem när man är hungrig.

 

Jag tycker att den i mitten ser ut som Hasse ;-) Credit: Mysticvoodoo / Wikimedia Commons

Jag tycker att den i mitten ser ut som Hasse ;-)
Credit: Mysticvoodoo / Wikimedia Commons

Low blood sugar makes you angry at your partner

A new study published in PNAS shows that many marital conflicts could be avoided by snacking.

The study included 107 married couples who were followed for 21 days. During these days blood glucose levels were measured in the morning and evening and every evening they measured how angry the subjects were on their partner in a rather funny way. All subjects received voodoo doll that represented the partner and every night they were instructed to take out their anger on the partner by inserting up to 51 needles into the doll. The angrier the subject was on their partner, the more needles were stuck into the doll. This way of measuring aggression towards the partner has previously been validated and appears to serve as a good measuring instrument. The results showed that those who were most angry at their partners also were those who had low blood glucose levels.

The study also included another experiment where the same subjects played a game. Thery were told that the partner who was sitting in the other room were the opponent, but they actually played against a computer. The computer was programmed so that the subjects  sometimes won and sometimes lost. When they won, the participant had the opportunity to ”scold ” their partner by sending a high, disturbing signal in the partners headphones and decide how long the signal would be. The results showed that those who often had low evening blood glucose more often ” scolded ” their partner. The association remained even after controlling for the level of marital satisfaction and gender. The researchers behind the study suggest that the association is explained by how the brain needs glucose to function optimally.

So what can we learn from this? That a narrow waist and a happy marriage is an impossible combination? No, but it might be a good idea to not try to resolve potential marital problems when you are hungry.

 

Prokrastination – en evolutionär biprodukt?

Jag har tidigare nämnt att det finns personer som väljer omedelbar belöning istället för att vänta på en senare. Personer som väljer en omedelbar belöning är oftare impulsiva. Prokrastination innebär att man skjuter upp saker. Detta kan ses som ett sätt att välja en omedelbar belöning eller snarare att välja en omedelbar frånvaro av jobb istället för att slippa stress vid ett senare tillfälle. En ny studie i Psychological Science har kollat närmare på genetiken bakom prokrastination och impulsivitet.

Studien inkluderade enäggs- och tvåäggstvillingar. Enäggstvillingar är genetiskt identiska medan tvåäggstvillingar delar i snitt 50 % av sina segregerande gener. Om enäggstvillingar oftare har samma egenskap än tvåäggstvillingar så betyder detta att egenskapen har en genetisk komponent. Genom tvillingmodellen kan man även uppskatta hur stor denna komponent är och hur stor del av variationen som förklaras av miljöfaktorer. Tvillingstudier gör det också möjligt att undersöka huruvida det finns ett genetiskt överlapp mellan olika egenskaper.

Resultaten i visade att prokrastination delvis är en genetisk egenskap. Det visade sig också att det fanns ett genetiskt överlapp mellan prokrastination och impulsivitet samt att förmågan att nå sina mål utgjorde en betydande del av detta överlapp.

För att göra det hela lite sexigt för oss som gillar evolutionspsykologi skriver författarna till artikeln att resultaten föreslår att prokrastination uppstått som en evolutionär biprodukt av impulsivitet.

prokrastination

 

Procrastination -  an evolutionary byproduct?

I have previously mentioned that there are those who choose immediate rewards rather than wait for a later one. People who choose an immediate reward are more often impulsive. Procrastination means postponing something for later. This can be seen as a way to choose an immediate reward or rather to choose an immediate absence of work instead of avoiding last minute stress later on. A new study in Psychological Science has looked more closely at the genetics behind procrastination and impulsivity.

The study included monozygotic and dizygotic twins. Monozygotic twins are genetically identical, while dizygotic twins on average share 50 % of their segregating genes. If identical twins more often have the same trait than non-identical twins, this means that the trait has a genetic component. The twin model enables estimation on how great the genetic component is and how much of the variation that is explained by environmental factors. Twin studies are also useful when examining whether there is a genetic overlap between different traits.

The results showed that procrastination is partially a genetic trait. The study also found that there was a genetic overlap between procrastination and impulsivity and that goal-management ability was an important component of this overlap.

To make things a little more sexy for us who like evolutionary psychology the authors state in the article that the results suggest that procrastination emerged as an evolutionary byproduct of impulsivity.

Smittsamma gäspningar och empati

Visste ni att gäspningar är smittsamma? Både människor och andra djur gäspar ofta när de ser en annan individ gäspa. Detta är ett socialt beteende och tidigare studier har föreslagit att smittsamma gäspningar är kopplade till empatisk förmåga. Men resultaten från en ny studie i PLOS ONE visar dock att det inte alls finns en koppling mellan smittsamma gäspningar och empatisk förmåga.

Studien inkluderades 328 friska försökspersoner som fick genomgå kognitiva test, en demografisk undersökning samt ett frågeformulär som undersökte personens empatiska förmåga, energinivå och sömnighet. Medan studiedeltagarna fick se en 3-minuters video av människor som gäspade, undersökte försöksledarna hur många i publiken som själva gäspade.

Resultaten visade att totalt 222 av deltagarna gäspade åtminstone en gång. Men i motsats till tidigare studier, hittades inget samband mellan smittsamt gäspande och empati, intelligens eller tid på dygnet. Det enda samband som sågs var med ålder och äldre personer var mindre benägna att smittas av gäspningar. Trots detta förklarade bara ålder 8 % av den totala variationen.

Jag måste erkänna att jag är lite besviken över detta fynd. Jag tyckte att det var klockrent att testa om folk var onda genom att fejkgäspa och se om de blev smittade. Betyder detta att jag måste börja snacka med folk innan jag kan döma dem?

 


Om du inte gäspar när du ser den här videon behöver alltså inte detta betyda att du är psykopat

 

Contagious yawning and empathy

Did you know that yawning is contagious? Both humans and other animals often yawn when they see another individual yawn. This is a type of social behavior and previous studies have suggested that contagious yawning is linked to empathy. But the results of a new study in PLOS ONE show that there is no link between contagious yawning and empathy.

The study included 328 healthy volunteers who underwent cognitive tests, a demographic survey and a questionnaire that examined the person’s empathic ability, energy level and sleepiness. While the study participants were shown a 3-minute video of people yawning, the investigator examined how many of the audience members who were affected by contagious yawning.

The results showed that a total of 222 participants yawned at least once. But in contrast to previous studies, they found no link between contagious yawning and empathy, intelligence or time of day. The only association found was with age, and older people were less likely to be affected by others yawning. Despite this, age only explained 8% of the total variation.

I must admit I am a little disappointed with this finding. I thought it was perfect to test whether people were evil by seeing if they were affected by my fake yawning’s. Does this mean that I have to start talking to people before I judge them?

Smarta människor litar på andra?

En ny studie i PLOS ONE visar ett samband mellan att lita på andra människor och intelligens.

Generell tillit innebär att man har förtroende för andra i samhället, en tillit som skiljer sig från det förtroende som man specifikt känner för en familjemedlem eller en nära vän. Personer som har god generell tillit är oftare entreprenörer och utför mer volontärarbete. Dessa människor verkar också ha bättre hälsa och vara lyckligare.

Den nya studien i PLOS ONE är den tredje i raden som visar ett samband mellan intelligens och generell tillit och har utförts på ett stort antal vuxna amerikaner. Resultaten kvarstod även efter man kontrollerat för en rad socioekonomiska faktorer.

Forskarna bakom studien tror att sambandet förklaras av att intelligenta människor är bättre på att läsa av andra vilket gör att de oftare bildar relationer med pålitliga personer. I förlängningen tror man att detta leder till att man i allmänhet litar på sina medmänniskor. Studien visar också att sambandet mellan generell tillit och självskattad lycka och hälsa fortsätter att vara starkt även efter man kontrollerat för intelligens. Det verkar alltså som om generell tillit inte bara är positivt för samhället utan även för den enskilda individen.

Smart people trust others?

A new study in PLOS ONE shows a correlation between trusting other people and intelligence.

Generalized trust refers to an individual’s confidence for other members of a community, a trust that differs from the confidence that you specifically have for a family member or a close friend. Individuals who have good general trust are more often entrepreneurs and do more volunteer work. These people also seem to have better health and be happier.

The new study in PLOS ONE is the third to show a correlation between intelligence and general trust and included a large number of American adults. The results persisted even after controlling for a range of socio-economic factors.

The researchers behind the study believe that the relationship is explained by intelligent people being better judges of character, which means that they are more likely to form relationships with trustworthy individuals. By extension, they believe that this results in a general trust in others. The study also shows that the relationship between generalized trust and self-rated happiness and health remains strong even after controlling for intelligence. Thus, generalized trust appears to be important, not only for society, but also for the individual.

Beroende eller meningslös sysselsättning?

App-spelet Flappy Bird drogs tillbaka av dess grundare Doug Nguyen eftersom han ansåg att spelet hade förstört hans liv. Efter 50 miljoner nedladdningar lämnar denna fågel efter sig många sörjande fantaster, eller bör man kalla dem missbrukare? Kommer abstinensen få dessa människor att gå under eller kommer dessa människor istället börja ägna sig åt mer produktiva sysselsättningar, kanske framställa ett vaccin mot HIV eller vinna ett OS-guld? Är de som har ett problematiskt spelande personer som fastnat i ett beroende eller är de personer som har svårt att hitta andra saker i livet som känns meningsfulla?

På senare tid har det pratas mycket om nätberoende eller smartphoneberoende. Det finns till och med företag som man kan vända sig till om man behöver behandlas för detta missbruk. Behandlingen kan tydligen bestå av ”…neurobiologisk förändringsbehandling, återfallsförebyggande och andlig terapi”. Forskare inom området anser att dessa företag snarast håller på med kvacksalveri.

Dagens lästips är den kritik som nätforskaren Marcin de Kaminski riktar åt företaget Internetakuten via Internetworld och Aftonbladet.

Personligen har jag aldrig spelat Flappy Bird men om jag inte hade raderat Candy Crush från min smartphone så kanske inte den här bloggen hade funnits. Den är visserligen inte ett OS-guld men jag tycker ändå att bloggandet känns som en relativt meningsfull sysselsättning.

Flappy_Bird
Bild: Asadwan / Wikimedia Commons

Spela hjälte så blir du snäll

Hur påverkas vi människor av att spela TV-spel? Ja, mycket pekar på att detta beror på vilken typ av TV-spel man spelar. TV-spel som går ut på att man rör på sig ökar ens aktivitetsnivå vilket främjar hälsan. Det verkar också finnas TV-spel som kan användas för att förbättra vissa kognitiva beteenden. I en sammanställande studie från 2010 fann man att våldsamma TV-spel ger upphov till aggressivt beteende och minskad empati hos de som spelar. En ny studie som publicerats i Psychological Science visar att effekterna av TV-spel också beror på vilken karaktärsroll man har när man spelar; det vill säga om man är hjälten eller skurken.

I studien fick 194 studenter under fem minuter spela TV-spel. De blev slumpmässigt tilldelade att antingen spela Stålmannen (hjälte), Voldemort från Harry Potter (elak trollkarl/skurk) eller en neutral figur. När försökspersonerna spelat färdigt testades samma studenter med avseende på hur generösa de var. Resultaten visade att de som spelat hjälte var mer generösa än de som spelat skurk.

Detta måste således betyda att samhällsklimatet skulle vara lite mer sympatiskt om fler personer sprang runt i cape och låtsades vara superhjältar. Gör som gänget där nere, jag kommer inte skratta åt er, jag svär.

© Luigi Novi / Wikimedia Commons

© Luigi Novi / Wikimedia Commons

Risktagande – resultat av dåligt bromssystem?

När vår hjärna ska bestämma huruvida man ska ta en risk eller inte får den delvis impulser som säger: KöR! Men vi har även ett självbehärskningssystem som säger: ey, vänta lite nu… Ny forskning visar att när vi tar risker beror detta främst på en taskig broms och inte en alltför stark gas.

Studien som publicerats i PNAS utfördes på totalt 108 försökspersoner som fick spela TV-spel samtidigt som deras hjärna undersöktes med magnetröntgen. Spelet inkluderade moment då försökspersoner antingen tog en risk eller valde ett säkrare alternativ. Först undersökte man förutsättningslöst hjärnaktiviteten hos försökspersonerna när de fattade dessa beslut. I den andra delen av studien försökte man istället förutse vilket beslut en försöksperson skulle göra baserat på hur hjärnan aktiverades. Det visade sig att man kunde gissa rätt i 71% av fallen.

För att förutse huruvida en person var riskbenägen studerades hjärnregioner som styr förmågor som kontroll, arbetsminne och uppmärksamhet. Forskarna bakom studien sammanfattar att resultaten visar att riskfyllda val åtminstone delvis orsakas av att vårt kontrollsystem misslyckas med att stoppa oss i att utföra en handling. Med andra ord verkar det som om riskbenägna personer har en taskig broms.

Så påverkas hjärnan av fett respektive socker

En ny studie i American Journal of Clinical Nutrition belyser varför det är särskilt viktigt att dra ner på sockerintaget då man försöker gå ner i vikt.

Studien utfördes på 106 ungdomar där forskare med hjälp av funktionell magnetkamera undersökte försökspersonernas hjärnaktivitet när de fick dricka en milkshake med varierande socker- och fettinnehåll. Resultaten visade att både fett och socker aktiverade hjärnans belöningscentrum men att socker hade en betydligt kraftigare effekt än vad fett hade.

Ju starkare något aktiverar vårt belöningscentrum desto större sug får vi efter det. Socker främjar därför överkonsumtion mer än vad fett gör. Forskarna bakom studien sammanfattar med att man bör prioritera ett minskat sockerintag när man försöker förebygga och behandla fetma.

Bild: Alsterdrache / Wikimedia Commons

Bild: Alsterdrache / Wikimedia Commons

 

A new study in the American Journal of Clinical Nutrition illustrates why it is especially important to cut down on sugar intake when trying to lose weight.

The study was conducted on 106 adolescents. By using functional MRI the subjects’ brain activity was examined while they were drinking a milkshake with varying sugar and fat content. The results showed that both fat and sugar activated the brain’s reward center but that sugar had a significantly stronger effect than fat.

Stronger activation of our reward center results in greater craving. Therefore, sugar promotes overconsumption more than fat does. The researchers behind the study conclude that a reduced sugar intake should be prioritized when trying to prevent and treat obesity.

Betydelsefulla kunskaper eller neurosexism?

Ytterligare en spännande studie släpptes tidigare i veckan i PNAS. Studien undersökte skillnader i hjärnan på män och kvinnor. Mer specifikt, skillnader i hur olika regioner i hjärnan är sammankopplade.

Med hjälp av en metod som kallas diffusion tensor imaging (DTI) undersöktes hjärnorna av 428 pojkar/män och 521 flickor/kvinnor i åldrarna 8-22 år. Resultaten visade att det fanns könsskillnader med avseende på antalet kopplingar mellan olika hjärnregioner. Forskarna bakom studien tror att detta kan förklara varför män lättare lär sig att utföra en enskild uppgift medan kvinnor har bättre simultanförmåga.

Men studien har redan fått kritik, en läsvärd artikel i The Conversation diskuterar huruvida detta verkligen är nya, intressanta kunskaper eller om det snarare handlar om så kallad neurosexism. Bland annat nämner man att studien inte tar hänsyn till hjärnstorlekar, trots att det är välkänt att män överlag har större hjärnor (och större kroppar för den delen). Så det kanske inte handlar om könsskillnader utan snarare om skillnader mellan små och stora hjärnor. I The Conversation nämns dessutom en större studie som tidigare publicerats och som till viss del inkluderar samma försökspersoner som i den här studien. Denna studie visade att det visserligen finns könsskillnaderna i psykiska förmågor men att dessa är försvinnande små. Med andra ord verkar folk i allmänhet överskatta skillnaderna i hur bra män och kvinnor är på olika typer av uppgifter.

Så det kanske inte är så att män och kvinnor är jätteolika när det gäller psykiska förmågor. Då kan det tyckas onödigt att lägga stora resurser på att försöka hitta strukturella skillnader i våra hjärnor. Det kanske till och med är någonting som stärker fördomar eller sexism. Eller vad tror ni?

Uppdaterat 14/2: Läs gärna DN där man diskuterar beteendemässiga könsskillnader, eller snarare bristen på dessa typer av skillnader.

boy-and-girl-brains1

Valuable knowledge or neurosexism?

Yet another interesting study was released earlier this week in PNAS. The study investigated brain differences in men and women. More specifically, differences in connectivity between brain regions.

By using diffusion tensor imaging (DTI), researchers examined brains of 428 males and 521 females aged 8 to 22 years. The results showed that there were gender differences with respect to the number of connections between different brain regions. The researchers behind the study believe that this may explain why males more easily learn to perform a single task while women are better at multi-tasking.

But the study has already been criticized, an article in The Conversation discusses whether this is really new and interesting knowledge or if it’s rather “neurosexism”. Among other things, it is mentioned that the study does not account for brain size, although it is well known that men generally have larger brains (and larger bodies for that matter). So maybe it’s not about gender differences but rather differences between small and large brains. The Conversation also mentions a larger, previously published study that in part includes the same subjects as in the current study. This study showed that although there are gender differences in mental abilities, these are small. In other words, it seems that people generally overestimate the differences in how well men and women preform specific tasks.

So it may not be the case that men and women are very different when it comes to mental abilities. Therefore, it may seem unnecessary to spend considerable resources trying to find structural differences in our brains. It might even be something that reinforces prejudice or sexism. Or what do you think?