Kategoriarkiv: Relationer

Lågt blodsocker gör dig arg på din partner

En ny studie som publicerats i PNAS visar att en hel del äktenskapliga konflikter skulle kunna undvikas med hjälp av småätande.

Studien som inkluderade 107 gifta par pågick under 21 dagar. Under dessa dagar mättes parens blodsockernivå morgon och kväll och varje kväll studerade man på ett ganska lustigt sätt hur arga försökspersonerna var på sin partner. Alla försökspersoner fick nämligen en voodoodocka som representerade partnern och i dessa skulle man varje kväll ta ut sin eventuella ilska på partnern genom att sticka upp till 51 nålar i dockan. Ju argare försökspersonen var på sin partner desto fler nålar stack man i dockan. Detta sätt att mäta aggression mot partnern har tidigare validerats och verkar fungera som ett bra mätinstrument. Resultaten visade att de som var argast på sina partners också var de som hade lägst blodsockernivåer.

I studien ingick också ett annat försök där samma försökspersoner skulle spela ett spel. Man fick veta att partnern som satt i att annat rum var motståndare men egentligen var det en dator som man spelade mot. Datorn var programmerad så att försöksdeltagaren ibland vann och ibland förlorade. Vi eventuell vinst hade försöksdeltagaren möjlighet att ”skälla ut” partnern genom att skicka en hög, störande ljudsignal till hens hörlurar och själv avgöra hur länge signalen skulle tjuta. Resultaten visade att de som ofta hade lågt blodsocker om kvällarna oftare ”skällde ut” sin partner. Sambandet kvarstod även efter man kontrollerat för kön samt hur nöjd man var med sitt äktenskap. Forskarna bakom studien förklarar sambandet med att hjärnan är energikrävande och behöver glukos för att fungera optimalt.

Så vad kan vi lära oss av detta? Att en smal midja och ett lyckligt äktenskap är en omöjlig kombination? Nej, men det kan kanske vara en bra idé att inte försöka lösa sina relationsproblem när man är hungrig.

 

Jag tycker att den i mitten ser ut som Hasse ;-) Credit: Mysticvoodoo / Wikimedia Commons

Jag tycker att den i mitten ser ut som Hasse ;-)
Credit: Mysticvoodoo / Wikimedia Commons

Low blood sugar makes you angry at your partner

A new study published in PNAS shows that many marital conflicts could be avoided by snacking.

The study included 107 married couples who were followed for 21 days. During these days blood glucose levels were measured in the morning and evening and every evening they measured how angry the subjects were on their partner in a rather funny way. All subjects received voodoo doll that represented the partner and every night they were instructed to take out their anger on the partner by inserting up to 51 needles into the doll. The angrier the subject was on their partner, the more needles were stuck into the doll. This way of measuring aggression towards the partner has previously been validated and appears to serve as a good measuring instrument. The results showed that those who were most angry at their partners also were those who had low blood glucose levels.

The study also included another experiment where the same subjects played a game. Thery were told that the partner who was sitting in the other room were the opponent, but they actually played against a computer. The computer was programmed so that the subjects  sometimes won and sometimes lost. When they won, the participant had the opportunity to ”scold ” their partner by sending a high, disturbing signal in the partners headphones and decide how long the signal would be. The results showed that those who often had low evening blood glucose more often ” scolded ” their partner. The association remained even after controlling for the level of marital satisfaction and gender. The researchers behind the study suggest that the association is explained by how the brain needs glucose to function optimally.

So what can we learn from this? That a narrow waist and a happy marriage is an impossible combination? No, but it might be a good idea to not try to resolve potential marital problems when you are hungry.

 

Sociala lögner

Oxytocin är ett peptidhormon som jag har nämnt en hel del, bland annat i en TV-soffa nära dig. Oxytocin verkar ha rätt ospecifika prosociala effekter. De prosociala effekterna av oxytocin får en nästan att tro att världen skulle vara en bättre plats om alla gick omkring och drog in oxytocin genom näsan med jämna mellanrum. Men en ny studie i PNAS visar dock att oxytocin ökar en individs benägenhet att ljuga. Men det är inte vilka smutsiga lögner som helst, utan sociala lögner.

I studien deltog 60 män som antingen fick placebo eller oxytocin. Männen delades in i tre lag och fick i uppgift att gissa resultatet när man singlade slant. Om de gissade rätt skulle laget få en ekonomisk belöning som de skulle få dela sinsemellan. Totalt fick man gissa resultaten av 10 slantkast.

Resultatet visade att i placebogruppen påstod 23 % att de hade gissat rätt i nio eller tio av slantkasten medan 55 % av de i oxytocingruppen hävdade desamma. Med tanke på att den statistiska sannolikheten att man gissar rätt nio av tio gånger är ungefär en procent är det tydligt att en större andel i oxytocingruppen ljög för att gagna gruppen.

Forskarna bakom studien anser att resultaten stärker bevisen för att oxytocin påverkar anknytning och känslan av grupptillhörighet. Men resultaten visar också att en stark grupptillhörighet kanske kan ha negativa konsekvenser. En studie från 2010 visade att oxytocin också kan vara involverat i konflikter och våld mellan individer som befinner sig i skilda grupper.

100 % garanti. En social lögn?

100 % garanti. En social lögn?


Social lies

Oxytocin is a peptide hormone that I’ve mentioned on several occasions. Oxytocin appears to have many unspecific prosocial effects. Regarding the prosocial effects of oxytocin, it almost seem likely that the world would be a better place if everyone started spraying oxytocin into their noses with regular intervals. But a new study in PNAS shows that oxytocin also increases an individual’s tendency to lie. But it is not regular dirty lies. Instead, oxytocine promotes social lies.

 The study included 60 men who received either placebo or oxytocin. The men were divided into three teams and were asked to guess the outcome when tossing a coin. If they guessed correctly the team would get a financial reward that they would divide among themselves. In total, each participant wereasked to guess the results of 10 coin tosses.

The results showed that in the placebo group 23 % claimed that they had guessed right in nine or ten of the coin tosses while 55 % of those in the oxytocin group made this claim. Given that the statistical probability that you would guess correctly nine out of ten times is about one percent, it is clear that a larger proportion in the oxytocin group lied to benefit the group.

The researchers behind the study believe that the results strengthen the evidence suggesting that oxytocin affects attachment and sense of group identity  But the results also show that a strong group identity may have negative consequences. A study from 2010 showed that oxytocin also may be involved in conflicts and violence between individuals of different groups.

Snygga killar = players

En ny studie i favoritblaskan Evolution and Human Behavior visar något som knappast förvånar oss som varit med i ”gamet” ett tag – att snygga killar oftare är players.

Bland människor finns det en hel del variation i hur pass monogam man är. Som jag sa i min senaste intervju i Nyhetsmorgon, anses det vara mer paradoxalt att män är monogama med tanke på hur många fler avkommor de har möjlighet att få om de ofta byter partner.

I den nya studien undersökte man faktorer som påverkar intrasexuell variation (variation inom könet) när det gäller monogamt beteende. Närmare bestämt undersökte man hur fysisk styrka och attraktivitet påverkade huruvida man var ute efter tillfälliga eller långvariga sexuella relation samt hur många sexualpartners man tidigare haft.

Resultaten visade att fysisk starka och attraktiva män oftare var ute efter tillfälliga sexualpartners, liknande samband fanns inte bland kvinnor. Bland båda könen var det dock tydligt att antal tidigare sexualpartners var korrelerat med hur attraktiv man var.

Frågan är dock om de flesta män egentligen vill vara players men att de som förstår sina begränsningar väljer en alternativ strategi? Nä, nu glömmer vi det här och hyr en chick flick istället så att vi återfår tron på romantik.

 

Bild: John Malkovich som Vicomte de Valmont - en riktigt svinig player

Bild: John Malkovich som Vicomte de Valmont – en riktigt svinig player

Attractive guys = players

A new study in Evolution and Human Behavior shows something that hardly surprises us who have been around for a hile – that attractive guys more often are players.

Among humans, there is a lot of variation in how monogamous we are. As I said in my recent interview in Nyhetsmorgon, it is considered more paradoxical that men are monogamous considering how many more offspring they would be able to get if they frequently change partners.

The new study examined factors affecting intrasexual variation (variation within sex) when it comes to monogamous behavior. They specifically examined how physical strength and attractiveness influence whether one is looking for temporary or long-term sexual relationships, and the number of previous sexual partners.

The results showed that physically strong and attractive men were more often looking for casual sexual partners, a similar correlation was not found among women. Among both sexes, it was clear that the number of previous sexual partners was correlated with attractiveness.

The question is whether most men really want to be players but to those who understand its limitations chooses an alternative strategy? Nah, let’s forget about this and rent a chick flick instead so that we regain faith in romance.

Hitta rätt man med forskningens hjälp?

Huruvida kvinnor föredrar olika typer av män beroende på var de befinner sig i sin menstruationscykel är knappast någon ny frågeställning, detta har diskuterats i ca 20 år. En ny studie som snart kommer att publiceras i Psychological Bullentin har sammanfattat resultaten av 50 studier som undersökt detta.

Jag har tidigare skrivit inlägg om evolutionära hypoteser som föreslår att det finns ett sorts motsatsförhållande mellan att vara en man med bra genetiska förutsättningar och att ha bra pappaegenskaper. Enligt denna teori är det fördelaktigt för en kvinna att ha sexuellt umgänge med den ena manstypen (den med bäst genetiska förutsättningar) när hon är som mest fertil, medan det är bättre att hålla sig till pappatypen resten av tiden. Att föredra olika typer av män beroende på om man har ägglossning eller inte kan enligt denna förklaringsmodell varit en adaptiv (fördelaktig) egenskap.

Resultaten för den sammanfattande studien visade att kvinnor föredrar olika manstyper beroende på om de har ägglossning eller inte. Exakt vilken typ av man som kvinnorna föredrog när de hade ägglossning var inte helt tydligt men det verkade som om de fick en ökad preferens för män med symmetriskt utseende. Detta går i linje med de evolutionära teorierna eftersom man tänker sig att ett symmetriskt utseende är en indikator på bra genetiska förutsättningar.

Anser ni att denna typ av forskning är svårmotiverad? Well, forskarna bakom studier skriver i sitt pressmeddelande att dessa kunskaper kan hjälpa kvinnor att fatta bättre sexuella beslut, vilket kan öka ens förutsättningar för att få stabila relationer. Så jäkla bra asså, för alla vet ju att inget får en att sluta vara kär i fel person som logik, right?

strongman

Spela hjälte så blir du snäll

Hur påverkas vi människor av att spela TV-spel? Ja, mycket pekar på att detta beror på vilken typ av TV-spel man spelar. TV-spel som går ut på att man rör på sig ökar ens aktivitetsnivå vilket främjar hälsan. Det verkar också finnas TV-spel som kan användas för att förbättra vissa kognitiva beteenden. I en sammanställande studie från 2010 fann man att våldsamma TV-spel ger upphov till aggressivt beteende och minskad empati hos de som spelar. En ny studie som publicerats i Psychological Science visar att effekterna av TV-spel också beror på vilken karaktärsroll man har när man spelar; det vill säga om man är hjälten eller skurken.

I studien fick 194 studenter under fem minuter spela TV-spel. De blev slumpmässigt tilldelade att antingen spela Stålmannen (hjälte), Voldemort från Harry Potter (elak trollkarl/skurk) eller en neutral figur. När försökspersonerna spelat färdigt testades samma studenter med avseende på hur generösa de var. Resultaten visade att de som spelat hjälte var mer generösa än de som spelat skurk.

Detta måste således betyda att samhällsklimatet skulle vara lite mer sympatiskt om fler personer sprang runt i cape och låtsades vara superhjältar. Gör som gänget där nere, jag kommer inte skratta åt er, jag svär.

© Luigi Novi / Wikimedia Commons

© Luigi Novi / Wikimedia Commons

Oxytocin främjar trohet

Idag var det dags för mig att besöka Nyhetsmorgon igen. Jag pratade bland annat om en studie som visar att män som får nässpray innehållandes oxytocin tycker att flickvännen är mer attraktiv jämfört med om de får placebo. Ni han läsa mitt tidigare inlägg om studien här.

Fejkvänner på Facebook

Robin Dunbar är en av världens främste när det gäller forskning rörande sociala nätverk. Han hävdar att människan (och andra primater) endast kan ha ett begränsat antal sociala relationer på grund av storleken på en viss hjärnregion (neocortex). Skaffar man nya relationer betyder detta att man överger gamla.

I samarbete med finska forskare har han publicerat en ny studie i PNAS som ger stöd åt detta. Man har i denna studie undersökt hur individers relationer förändras över tid (18 månader). I studien deltog brittiska studenter som under tidsperioden slutade gymnasiet och började universitetet – en period då det sociala nätverket ofta förändras. Sociala relationer kartlades genom mobilsamtal och SMS.

Resultaten visade att en individs beteende med avseende på att vara i kontakt med sina vänner var konstant över tid. Man kunde till exempel se att en person som i början av studien ofta ringde sina bästa vänner fortsatte att göra detta över tid – även om vilka dessa ”bästisar” var förändrades. Det var också tydligt att 40-50 % av de samtal försökspersonerna ringde var till de tre individer som stod dem närmast. Vidare kunde man se att de sociala kontakter som man med störst sannolikhet inte ”bytte ut” var personer som var nära släktingar.

Enligt Dunbar kan vi människor på grund av våra hjärnor inte ha fler än ca 150 sociala relationer och han kallar detta för Dunbars nummer. Detta betyder alltså att ni som har fler Facebook-vänner än så har en massa fejkvänner som förmodligen skulle hugga er i ryggen så fort de fick chansen. Beware!

Kärlekens kemi

Som jag tidigare nämnt är monogamt beteende ovanligt bland däggdjur. Människors relativt monogama beteende är således ett undantag och forskare försöker hitta de fysiologiska förklaringarna till att människor bildar par, och håller sig till sin partner.

Oxytocin är ett kroppseget hormon som är av stor betydelse för socialt beteende hos människor, bland annat för parbildningsbeteende. En ny studie som publiceras i PNAS ger ytterligare ledtrådar i hur oxytocin påverkar monogamt beteende hos män. I denna dubbelblindade, placebokontrollerade studie deltog 20 män som var i heterosexuella relationer. Männen fick nässpray som antingen innehöll placebo eller oxytocin och resultaten visade att oxytocinet gjorde att männen upplevde sin partner som mer attraktiv. Intressant nog påverkade oxytocin inte hur attraktiva de ansåg att andra kvinnor var. Vidare kunde man se att denna partner specifika attraktionsförstärkning berodde på en ökad aktivitet i belöningscentrum i hjärnan.

Så vad är vitsen med denna typ av forskning? Ska vi ersätta parterapi med nässpray? I vissa fall kanske… Men det är inte omöjligt att man genom att förstå kärlekens biologi kan underlätta för personer som ofrivilligt förlorar sin partner. Självklart ska man få sörja att om man blivit lämnad eller om ens älskade gått bort men ibland kan förlusten bli så smärtsam att vissa inte klara att ta hand om sig själva eller sina barn. I stället för att behandla dessa människor med läkemedel mot depression vore det förmodligen mer effektivt att ge läkemedel som underlättar förlusten av någon man älskar. Men bara om sorgen blir för svår att hantera på egen hand, för sorg är nog en viktig del av livet.

Bild: Ernst Vikne / Creative Commons

Bild: Ernst Vikne / Creative Commons

The chemistry of love

As I have mentioned earlier, monogamous behavior is unusual among mammals. The relatively monogamous behavior in humans is thus an exception and researchers are trying to find the physiological reasons that humans bond and stick to their partner.

Oxytocin is an endogenous hormone that is important for social behavior in humans, including pair bonding behavior. A new study published in PNAS provides further clues into how oxytocin affects monogamous behavior in males. In this double-blinded, placebo-controlled study 20 men who were in heterosexual relationships participated. The men were given nasal spray that contained either placebo or oxytocin and the results showed that oxytocin made men perceive their partners as more attractive. Interestingly, the oxytocin did not influence how attractive they considered other women to be. Furthermore, it was evident that the partner-specific attraction amplification was due to increased activity in the reward center of the brain.

So what is the point of this type of research? Should we replace partner therapy with nasal spray? In some cases, maybe … But, by understanding the biology of love may be possible to make life easier for people who involuntarily lose their partner. Obviously, it is normal to mourn if you are abandoned or if the one you love pass away, but sometimes the loss is so painful that it impairs individuals, leaving them incapable of caring for themselves or their children. Instead of treating these people with drugs for depression, it would probably be more effective to give drugs that ease the loss of a loved one. But only if the grief becomes too difficult to handle, for grief is probably an important part of life.

 

Forskning om dyra handväskor

Jag älskar när jag har rätt. Nej, jag måste nog omformulera detta. Jag älskar när jag hittar studier som ger stöd åt mina mer ”udda” idéer. Detta gör en ny studie som kommer att publicerats i the Journal of Consumer Research i februari 2014, men manuskriptet finns redan online.

Jag har tidigare skrivit om intrasexuell konkurrens bland människor och att jag misstänkt att löjligt dyra handväskor kan vara ett sätt att hålla borta sexuella rivaler. Den nya studien inkluderade 649 kvinnor och resultaten visade att kvinnor är mindre benägna att flörta med en man om hans respektive har en dyr handväska.

Forskarna bakom studien tror att förklaringen till detta är att en kvinna tror att en man är mer dedikerad till sin relation om han ger sin respektive dyra gåvor. Tydligen visade resultaten också att om en kvinna har en väldigt dyr handväska tar de flesta för givet att hon inte har köpt den själv utan fått den i gåva av sin man (eh va?)

Jag vet inte om det är jag som är konstig men om min man gav mig en handväska som han betalat ett femsiffrigt belopp för skulle jag antagligen misstänka att han är otrogen, gay eller i behov av en hjärnröntgen. Inte att han älskar mig mer än någonsin.

celinebag5

I love being right. No, I should rephrase that. I love when I find studies that provide support for my more ”odd” ideas. This is exactly what a new study does. The study will be published in the the Journal of Consumer Research in February 2014, but the manuscript can already be found online.

I have previously written about intrasexual competition among humans and how I suspect that ridiculously expensive handbags can be a way to keep away sexual rivals. The new study included 649 women, and the results showed that women are less likely to flirt with a man if his significant other have an expensive handbag.

The researchers behind the study believe that the explanation for this is that a woman believes that a man is more dedicated to his relationship if he gives his or expensive gifts. Apparently, the results showed that if a woman has a very expensive handbag, most people assume that she did not buy it for herself but that she got it as a gift from her husband (what?).

I don’t know if it’s just me, but if my husband gave me a five-figure handbag I would probably suspect that he is cheating, gay or in need of a brain scan . Not that he loves me more than ever.

Kära män drar ner på tempot

Alla människor har en optimal gånghastighet. Detta är den hastighet då vi på det mest energieffektiva sättet förflyttar oss och den är beroende av vår individuella vikt och benlängd. Eftersom mäns vikt och medellängd oftare är större än kvinnors är mäns optimala gånghastighet i genomsnitt högre än kvinnors.

En ny studie i PLOS ONE undersökte hur gånghastigheten påverkas då man går tillsammans med någon annan och om detta var beroende av vilken relation man hade till den andra personen. I studien deltog 22 personer som var i heterosexuella kärleksrelationer – 11 män och 11 kvinnor.

Resultaten visade att när män gick med sin kärlekspartner anpassade de gångtakten efter kvinnan så att hastigheten var 7 % lägre än när de gick själva. Ett sådant samband kunde man inte se när män gick tillsammans med en kvinna som de inte hade en kärleksrelation med eller när de gick med en man.

Så om man vill veta huruvida en kille gillar en eller bara vill vara kompis kanske man ska ta en promenad med honom och kolla hur snabbt han går.

Nedan ser ni Jill Scott när hon är ute på en lång, långsam promenad med sin kärlekspartner.

All individuals have an optimal walking speed. This is the speed at which we transport ourselves in the most energy efficient way, and depends on the individual’s weight and length. The mean weight and length of men are greater than mean weight and length of women. As a result, the optimal walking speed is therefore, on average, higher in men than in women.

A new study in PLOS ONE examined if the walking speed is affected when study participants walked with an other person. The researchers also examined if this affect was dependent on the type of relationship they had to this person. The study involved 22 individuals who were in heterosexual love relationships i.e. 11 men and 11 women.

The results showed that when men walked with their romantic partners they adapted their walking pace after the women. On average, men walked 7 % slower than normally when they walked with their partner. Such a link was not found when men walked with a woman that they were not romantically involved with, or when they walked with a man.

So if you want to know whether a guy likes you or if he just sees you as a friend, take a walk with him and keep track on how fast he walks.