Alkoholkonsumtion och mendelsk randomisering

Så här på semestern slinker det ofta ner lite mer alkohol än annars. Att ta ett glas vin några dagar i veckan brukar anses vara hälsofrämjande och att det framför allt har minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. En ny omfattande studie som publicerats i BMJ visar dock att även mindre mängder alkohol ökar risken för hjärtkärlsjukdom.

För att undersöka långsiktiga effekter av alkoholkonsumtion måste man av etiska och praktiska själ utföra observationella studier. Problemet med denna typ av studie är att det inte går att säkerställa att bakomliggande faktorer inte påverkar resultaten och att veta om associationerna är orsakssamband. När det gäller skyddande effekter av alkohol som man tidigare sett har man varit osäker på om detta verkligen är en effekt orsakad av alkoholkonsumtionen eller om det handla om att andra faktorer som minskar risken för hjärtkärlsjukdomar är kopplade till måttlig alkoholkonsumtion. Man kan till exempel tänka sig att personer som helt avstår från alkohol gör detta på grund av bakomliggande hälsoproblem och det är även sannolikt att måttlig alkoholkonsumtion kan vara kopplat till hälsofrämjande sociala faktorer.

Man kan öka sannolikheten för att de samband man hittar verkligen är orsakssamband kan man använda olika typer av studiedesigner för att kontrollera för vissa bakomliggande faktorer. Om man till exempel vill veta hur en viss exponering (till exempel alkohol) påverkar risken för ett visst utfall (hjärtkärlsjukdom). Genom att jämföra olika exponerade syskon eller tvillingar kan man kontrollera för genetiska och till viss del miljömässiga faktorer. Ibland kan man till och med jämföra skillnader i risk hos en individ under perioder då hen är exponerad med perioder då samma person inte är exponerad. I den nya studien har man använt en annan typ av metod för att öka sannolikheten för att de associationer man hittar är orsakssamband, metoden kallas mendelsk randomisering. I denna studie innebar detta att man jämförde förekomsten av hjärtkärlsjukdom bland individer som var eller inte var bärare av en genetisk variant (rs1229984 A-allel) som förknippas med mindre alkoholkonsumtion. I studien inkluderades totalt ca 262 000 individer och man undersökte sambandet mellan alkohol och hjärtsjukdom, stroke eller typ2-diabetes bland bärare och icke-bärare av denna allel. Resultaten visade att personer som bar på allelen konsumerade mindre alkohol och hade en lägre risk för hjärtkärlsjukdom men även bland dessa personer ökade risken för dessa sjukdomar ju mer man alkohol man konsumerade.

Fördelen med studiedesignen är att den särskilda genvarianten som används som proxy för minskad alkoholkonsumtion inte är associerad med andra bakomliggande faktorer. Eftersom hjärtkärlsjukdomar inte påverkar vilken genvariant man har kan man dessutom utesluta att omvänd kausalitet, det vill säga att den kardiovaskulära hälsan ger upphov till ett minskat alkoholintag. Forskarna bakom studien sammanfattar att, givet att de antaganden man gör vid mendelisk randomisering håller, visar resultaten att ett minskat alkoholintag är fördelaktigt, även för personer med ett måttligt alkoholintag. Så det kanske är så att även vi som har en måttlig alkoholkonsumtion bör sluta att vara självgoda över våra goda vanor och istället inse att även ”mysdrickandet” är en last.

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Assorted_Shots_(5084102345).jpg
Wikimedia Commons / Mangus Manske

Alcohol consumption and mendelian randomization

During vacation, we often consume more alcohol than otherwise. Taking a glass of wine a few days a week is usually considered to be health-promoting, especially that it reduces the risk of cardiovascular diseases. A comprehensive new study published in the BMJ shows that even small amounts of alcohol increases the risk of cardiovascular disease.

When investigating long-term effects of alcohol consumption the studies have to be observational for ethical and practical reasons. The problem with this type of study is that it is not possible to rule out that unmeasured confounding affect the result and to understand whether the associations are causal or not. When it comes to the protective effects of alcohol that have previously been reported it remains unclear whether this really is an effect caused by alcohol consumption or if other factors that reduce the risk of cardiovascular disease are linked to moderate drinking. One could for example imagine that people who completely abstain from alcohol do so because of underlying health problems and it is also likely that moderate alcohol consumption may be associated with health-promoting social factors.

In order to increase the likelihood of finding truly causal connections one can use different types of study designs to rule out certain underlying factors. For example, if you want to know how a specific exposure (such as alcohol) affects the risk of a particular outcome (cardiovascular disease). By comparing differently exposed siblings or twins, one can control for genetic and some environmental factors. Sometimes you can even compare the differences in the risk of an individual during periods when he/she is exposed to periods when the same person is unexposed. In the new study the researchers have used a different type of method to increase the likelihood that the associations are causal relationships, the method is called medelian randomization. In this study, this means comparing the incidence of cardiovascular disease among individuals who were or were not carriers of a genetic variant (rs1229984 A allele), associated with lower alcohol consumption. The study included a total of about 262 000 individuals and examined the relationship between alcohol and heart disease, stroke and type 2 diabetes among carriers and non-carriers of this allele. The results showed that individuals carrying the allele consumed less alcohol and had a lower risk of cardiovascular disease, but also that among these individuals, the risk of these diseases increased the more alcohol they consumed.

The advantage of the study design is that the specific genetic variant, which is used as a proxy for reduced alcohol consumption is not associated with other possible underlying factors. Since heart disease does not affect the gene variant you have, you can also rule out reverse causality, ie that the cardiovascular health results in a reduction in alcohol intake. The researchers behind the study concludes that, given that the assumptions made by mendelian randomization holds, the results show that a reduction in alcohol intake is beneficial, even for those with a moderate alcohol intake. So it may be that we who have a moderate alcohol consumption should stop being complacent about our good habits and instead realize that even this is actually a bad habit.

1 kommentar

Det har också nyligen publicerats en studie i BMJ Open som illustrerar problematiken du nämner med epidemiologiska studier på effekter av alkohol, speciellt när det gäller icke-konsumtion kontra måttlighetskonsumtion. Personer som “aldrig druckit” har förhöjd dödlighet jämfört med måttlighetsdrickare, men de har en tydligare dödlighetsökning för yttre våld än för kardiovaskulära orsaker. Som författarna säger är det föga rimligt och visar på det problematiska i tolkningen av samband med denna grupp.

Lämna ett svar till Karl Avbryt svar