GMO – en komplex fråga

I förra veckan rapporterades det om den nya superbroccolin som tydligen är ”lika nyttig som en löparrunda”. Men denna nya superbroccoli har upprört många – den är nämligen framtagen en ny typ av GMO-teknik. Idag kan man bland annat läsa i SvD ” Genmanipulerat grönt undgår lagen”.

Ända sedan vi människor började bruka jorden har vi genom selekivt avel påverkat vilka gener som förs vidare, både när det gäller våra grödor men även vår hus- och bruksdjur. Utan människans inblandning är det istället det naturliga urvalet som styr vilka gener som förs vidare till nästkommande generationer. Vi har således i tusentals år påverkat egenskaperna av en mängd arter på ett ”onaturligt” sätt.

Genmodifierade organismer (GMO) innebär att nya organismer tas fram genom att man flyttar en gen från arvsmassan i en organism och placerar in den i arvsmassan hos ett annat organism. På detta vis kan egenskaper överföras oberoende av den naturliga fortplantningsmekanismen. Den nuvarande GMO-lagstiftningen gäller denna typ av genteknik. Superbroccolin är dock framställd genom en teknik där man först kartlägger genetiska egenskaper och sedan använder selektivt avel för att få fram de önskade egenskaperna hos en organism. Detta är således en metod som liknar den traditionella växtförädlingen och regleras därför inte av GMO-lagstiftningen.

Men GMO är ett laddat ämne och det finns en rad människor som organiserar sig och kämpar för att all GMO ska förbjudas. Ibland verkar det handla om en rädsla för det som är ”onaturligt” vilket är ett dåligt argument med tanke på att de livsmedel vi har idag är framtagna genom selektivt avel och inte genom naturligt urval. Men som med det mesta är detta en komplex fråga och det finns både för- och nackdelar med GMO. De främsta fördelarna med GMO är att man med hjälp av denna teknik kan motverka svält och även förekomsten av vissa sjukdomar. GMO kan också innebära fördelar för miljön. Å andra sidan finns det potentiella risker med GMO, till exempel kan vissa typer av genförändringar innebära att människor utsätts för hälsorisker (nya allergener och antibiotikaresistenta gener) eller medföra en negativ påverkan på ekologin. Det vetenskapliga underlaget visar dock att GMO är lika säkert för människans hälsa som andra livsmedel samt att den inte heller verkar utgöra något större hot mot ekologin. Ett annat uppmärksammat problem uppstår då storföretag kan ta patent på GMO som utkonkurrerar de små, lokala böndernas produktion.

GMO-frågan är komplex, men med hjälp av forskning och en adekvat lagstiftning kan GMO vara oerhört fördelaktigt, inte minst för världens fattiga. Det verkar dock som om anti-GMO-rörelsen vinner mark på sociala medier där folk verkar bilda sig en åsikt om GMO efter att ha sett en bild där en maskerad ”forskare” sprutar ”kemikalier” i tomater. Jag har även lagt märke till att det sprids bilder från den studie där man sett en ökad förekomst av tumörutveckling i råttor som fått äta genmodifierad majs. Återigen vill jag poängtera att denna studie dragits tillbaka på grund av dålig kvalitet, vilket alltså innebär att resultaten inte är giltiga. Mer om detta kan ni läsa här.

Homeopaterna och anti-vaxxarna har lyst med sin frånvaro i kommentarsfälten ett tag så jag har funderat på att automatiskt godkänna alla kommentarer. Men jag avvaktar i väntan på GMO-mobben. Mormor blir så ledsen när folk kallar mig för fula saker ;-).

Hur dagens majs uppkommit genom selektivt avel. Källa: Wikipedia
Hur dagens majs uppkommit genom selektivt avel. Källa: Wikipedia

 

Lämna ett svar