Obligatoriska hälsotester

Igår medverkande jag i Korrerapporten i P3. Ämnet var genetiska likheter mellan partners och obligatoriska gentester innan äktenskap i Saudiarabien. Ni kan lyssna på inlägget här, min medverkan börjar efter 14 min (med musik) / 7 min (utan musik).

I Saudiarabien har man hög prevalens av genetiska sjukdomar och det är på grund av detta som man nu infört hälsotester, bland annat gentester av par som ska gifta sig. Detta är en del av en hälsokampanj som syftar till att främja ”hälsosamma äktenskap”. Orsaken till att man i Saudiarabien har så mycket problem med genetiska sjukdomar är framför allt att man ofta gifter sig med släktingar. Som jag förklarar i Korrerapporten ökar risken för recessiva genetiska sjukdomar om man skaffar barn med sina släktingar. Tydligen har de nya hälsotesterna resulterat i att 165 000 par, ca 60 % av alla som testar sig bryter sin förlovning, vilket saudiska myndigheter anser är ett bevis på att hälsokampanjen är framgångsrik.

Men Saudiarabien är inte det första land som inför obligatoriska gentester för att motverka genetiska sjukdomar. På Cypern är en av sju i befolkningen bärare av det recessiva anlaget för beta-thalassemi. Om ett barn ärver detta recessiva anlag från båda föräldrarna resulterar detta i att barnet får en allvarlig blodsjukdom. För att motverka denna sjukdom införde man 1973 obligatorisk screening för denna gen. Ur folkhälsoperspektiv har denna screening varit oerhört effektiv och idag föds i princip inga barn med denna sjukdom. Men ur ett bioetiskt perspektiv är det naturligtvis problematiskt med obligatoriska hälsotester.

I Sverige har vi också rutinmässig screening av befolkningen. Vi screenar kvinnor i vissa åldrar för bröstcancer och cellförändringar som kan ge upphov till livmoderhalscancer. Vi utför också rutinmässiga hälsotester av barn och blivande mammor. Bland annat tar man blodprov på alla nyfödda barn för att se om de har den recessiva genetiska sjukdomen fenylketonuri (PKU-test). Skillnaden är dock att de rutinmässiga hälsokontroller i Sverige är frivilliga. De bioetiska problemen uppstår när hälsotesterna blir obligatoriska. Men även i Sverige tvingas man ibland till hälsotester om man misstänks vara smittad av en allmänfarlig sjukdom.

När det gäller problemen med genetiska sjukdomarna i Saudiarabien tror jag dock att det förmodligen inte är nödvändigt med obligatoriska gentester. Det skulle nog räcka med frivillig testning men framför allt med informationskampanjer om riskerna med att skaffa barn med släktingar. Men som sagt, ibland kan oetiska hälsointerventioner vara extremt effektiva och kanske till och med nödvändiga för att främja folkhälsan.

PKU-test av nyfödd bebis / Armigo (Wikimedia Commons)

PKU-test av nyfödd bebis / Armigo (Wikimedia Commons)

Colgates oetiska forskning

SBU –Statens beredning för medicinsk utvärdering är en statlig myndighet som har till uppgift att granska publicerad forskning genom så kallade systematiska litteraturöversikter. Dessa rapporter är oerhört välgjorda och jag är onekligen ett fan av SBUs arbete. Hade de haft en fanclub hade jag varit medlem.

I en ny rapport från SBU har man granskat metoder som används inom barn- och ungdomstandvården. Rapporten visar att tandborstning med fluortandkräm två gånger om dagen är den enda vetenskapligt belagda metoden för att motverka karies hos barn och ungdomar.

Idag rapportera TT via DN och Aftonbladet om en upptäckt SBU gjort vid denna granskning. Tandkrämstillverkarna Colgate har utfört metodologiskt felaktiga och oetiska experiment på barn i Kina för att försöka visa att fluortandkräm med arginin är bättre än vanlig fluortandkräm. I studierna har de nämligen använt en jämförelsegrupp som fått tandkräm utan flour. Det uppenbara syftet är att få arginin-tandkrämen att framstå som mer effektiv än vad den egentligen är. När man testar effekten av en tilläggsbehandling (i detta fall arginin) måste man naturligtvis jämföra med standardbehandlingen, det vill säga vanlig flourtandkräm. För övrigt är studierna problematiska eftersom det är oetiskt att inte låta jämförelsegruppen få flourtandkräm när man vet att detta faktiskt är effektivt mot karies.

Rätt jämförelsegrupp är oerhört viktigt när man ska undersöka effekterna av en viss intervention. Den jämförelse som man gjort i denna studie skulle man kunna likna med om McDonalds skulle försöka manipulera fram positiva hälsoeffekter av Big Mac. En diet bestående av enbart Big Mac & Co räddar liv om jämförelsegruppen inte får någon mat alls.

Men inget ont som inte har någon gott med sig. Nu kommer det i alla fall bli lite lättare att välja tandkräm. Dags att bojkotta Colgate.

pro-argin

Tvillingarna som förbryllar världen!

Tvillingsystrar

Aftonbladet uppmärksammar idag tvillingarna som förbryllar världen. Man frågar sig naturligtvis vad som är så speciellt med dessa tvillingar. Är de rentav siamesiska tvillingar som delar hjärna? Nej, det visar sig att det förbryllande med tvillingsystrarna är att de inte är exakt lika. Den ena tvillingen har ljus hy och rött hår medan den andra tvillingen har mörk hy och mörkt hår. Vidare skriver man att barnmorskan som förlöste tvillingarna var mållös och systrarna nämner själva att har blivit tvingade att visa födelseattesten för att bevisa att de är tvillingar.

Eftersom jag är, åtminstone delvis, tvillingforskare tycker jag att det är lite konstigt att det är en världsnyhet att tvillingar inte alltid ser likadana ut. Man brukar delar in tvillingar i tre olika grupper: enäggstvillingar (som alltid är av samma kön), likkönade tvåäggstvillingar och olikkönade tvåäggstvillingar. Enäggstvillingar är de som är genetiskt identiska medan tvåäggstvillingar inte är mer genetiskt lika än vanliga syskon. Tvillingar som har olika kön är alltid tvåäggstvillingar men för att ta reda på huruvida likkönade tvillingar är enäggstvillingar eller tvåäggstvillingar gör man antingen ett gentest eller ställer frågan ”var ni lika som bär när ni var små?”. Denna fråga kan tyckas trivial men har en oerhört hög träffsäkerhet. Gissa varför?

FÖR ATT TVÅÄGGSTVILLINGAR INTE ÄR LIKA SOM BÄR!

Enäggstvillingar, likkönade tvåäggstvillingar och olikkönade tvåäggstvillingar är ungefär lika vanligt förekommande. Detta innebär alltså att två tredjedelar, en majoritet av tvillingparen, är tvåäggstvillingar dvs inte är exakt lika varandra. Så varför utmålas tvillingars olikhet som en världsnyhet? Visst kan det delvis bero på att man förväntar sig att tvillingar ska vara väldigt lika, enäggstvillingar är lättare att lägga märke till vilket kanske påverkar vår syn på tvillingar överlag. Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka att man förmodligen inte skulle ha uppmärksammat tvillingar med stora olikheter i utseendet om de hade handlat om ljushyade tvillingar som skiljer sig i hårfärg, ögonfärg, kroppslängd, osv. Att just detta tvillingpar blivit en världsnyhet kan kanske beror på en förlegad syn på hudfärg och kanske även rastillhörighet. Det är kanske svårt att acceptera att vi inte är svarta eller vita utan att det finns stor variation när det gäller hudfärg, och att till och med personer som är nära släkt med varandra kan ha olika hudton. Rent genetiskt är det i alla fall inget unikt med tvillingar som inte är exakt lika varandra.

Evidensbaserad raggning

Förra veckan var det som ni kanske minns alla hjärtans dag vilket vissa tidskrifter uppmärksammade med att publicera kärleksrelaterad forskning. I tidskriften Evidence-Based Medicine publicerade man en systematisk litteraturöversikt som på ett evidensbaserat sätt försöker sammanfatta forskning angående nätdejting. Syftet var att ta reda på vilka aktiviteter och beteenden på nätdejtingsajter som ökar möjligheterna att få en dejt IRL (in real life). I studien har man på ett systematiskt sätt gått igenom resultat från totalt 86 studier med denna frågeställning.

Resultaten är väl inte direkt förvånande. Chanserna att få en dejt ökar om man har ett bra profilnamn, snyggt profilbild, om man inte använder invecklat språk och om man blandar in lite humor. Forskarna kunde också se att den mest framgångrika kommunikationen innehöll uttryck av genuint intresse. Att spela svår verkar alltså inte vara något framgångsrecept och man kunde också se att snabb utväxling av meddelanden oftare var associerat till att kommunikationen resulterade i ett verkligt möte. För övrigt verkar neggandet (nedvärdera den man raggar på) som Neil Strauss förespråkar i boken the Game inte heller backas upp av evidens, istället var den kommunikation där man undvek att ge kritik den mest framgångsrika.

Enligt översiktsstudien kan du öka dina chanser att få en dejt på följande vis:

  • Välj ett positivt klingande profilnamn och gärna ett som börjar på en bokstav som kommer tidigt i alfabetet
  • Välj en snygg profilbild där du ler
  • Spela inte svår – visa intresse, svara snabbt och försök få till en dejt så snart som möjligt
  • Negga inte utan var trevlig och ge komplimanger
  • Visa att du har humor. Att skriva ”jag är jätterolig” funkar dock inte utan ge uttryck för humor i din beskrivning av dig själv eller i din kommunikation

Det verkar också som om kvinnor anses vara mer attraktiva om de bär rött medan män ökar sina chanser hos det motsatta könet om de har en profilbild där andra kvinnor ler mot honom. Antar att evolutionspsykologerna nickar gillande mot dessa resultat och förklarar detta med fertilitetssignalering respektive intrasexuell konkurrens.

Eftersom jag förespråkar evidensbaserad raggning anser jag sammanfattningsvis att ni kan skippa att läsa the Game och istället lyda dessa råd. Artikeln är för övrigt open access för den som är intresserad av ytterligare detaljer. Happy hunting!

online-dating-profile-flirting-curve-appeal-ecards-someecards2

The end of privacy?

Det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Science är särskilt tillägnat frågeställningar rörande dagens övervakningssamhälle. Specialnumret kallas passande nog ”The end of privacy” (slutet för personlig integritet) och innerhåller bland annat en studie som undersöker hur mycket information om kortköp som behövs för att identifiera anonyma personer.

I studien analyserades tre månaders korttransaktioner som genomfördes av totalt 1.1 miljoner människor. Resultaten visar att det krävdes ytterst lite information för att identifiera ett specifikt mönster som kännetecknade en enskild individ. Med information om var en individ befann sig vid fyra tillfällen kunde man identifiera 90% av individerna. Något som också var intressant var att kvinnor var lättare att identifiera än män, en skillnad som var statistisk signifikant. Ur ett forskningsperspektiv illustrerar studien hur viktigt det är med datasäkerhet när man arbetar med persondata, även om datat är anonymiserat. I övrigt visar studien tydligt hur vi hela tiden lämnar efter oss digitala fingeravtryck.

Ibland lämnar vi avsiktligt digitala spår, t.ex. när vi berättar för våra Facebookvänner vad vi gör och var vi befinner oss. Men ofta lämnar vi information om oss själva utan att vi är medvetna om det – ibland helt utan samtycke. Konsekvenserna av denna utveckling är svåra att förutse men nog befinner vi oss i ett samhälle som på många sätt hotar den personliga integriteten.

 

Credid_cards

 

Alarmism i väntan på resultat

Jag har tidigare skrivit om en randomiserad studie som ska ta reda på huruvida p-piller verkligen påverkar det psykiska välbefinnandet och sexlusten och varför det är viktigt att denna studie utförs.

Nu uppmärksammar även GT/Expressen denna studie i en krönika. Frida Boisen som har skrivit krönikan bryr sig dock inte alls om att vänta på vad studien faktiskt visar. Hon är redan tvärsäker på att p-piller dödar sexlusten och skriver att detta är ”ett välkänt faktum och har varit i årtionden, i princip ända sedan 1964 då preparatet först godkändes i Sverige”.

Forskarna bakom studien är av motsatt uppfattning. Angelica Lindén Hirschberg, professor vid Karolinska institutet säger i en intervju med SvD: ”när det gäller allvarliga medicinska risker vet vi en hel del, men när det kommer till livskvalitet och hur man känner sig vet vi nästan ingenting”.

Boisen utvecklar dessutom en konspirationsteori om varför man velat ta död på kvinnors sexlust.

”Det är sjukt, så sjukt att svenska staten låtit miljoner svenska kvinnor ha drogats till ett sämre sexliv, utan att de informerats om detta, tydligt. Innan man sa ja till pillren.

Cynikern i mig misstänker att de män som en gång kom på idén med p-piller, för just kvinnor märk väl – inte för män, mer såg sexinsomniaeffekten som en positiv effekt.

Att kvinnorna som går över i zomibelustkoma inte blir lika sugna på andra män heller. Alltså: De blir mer trogna. Tittar inte åt något annat håll. Går där som levande lustdöda.”

Som ni kan läsa i mitt blogginlägg anser jag att p-piller mycket väl kan orsaka de psykiska effekter som många upplever, det behöver inte vara nocebo. Däremot anser jag att vi bör vänta på resultaten av studien innan vi börjar ägna oss åt alarmism eller formulerar konspirationsteorier.

Män är idioter?

Varje år har den vetenskapliga tidskriften BMJ ett julspecialnummer som inkluderar studier av det mer okonventionella slaget. I år publicerade man bland annat en studie som undersökte hur vanligt det är att viktiga karaktärer dör i animerade filmer för barn i jämförelse med dramafilmer för vuxna. Resultaten visade att både dödsfall och mord var betydligt vanligare i de animerade barnfilmerna än i vuxenfilmerna och forskarna bakom studien konstaterade att tecknad film inte är lika oskuldsfulla som man kanske tror.

BMJs julspecial inkluderade också en review över Nintendo-relaterade skador. Denna översiktsartikel visade dock att denna typ av skada är mild och har låg prevalens och sammanfattningsvis anser man att Nintendo är relativt ofarligt.

Min favorit var dock studien som visade att män oftare tar idiotiska risker jämfört med kvinnor. För att uppskatta könsskillnader i idiotiskt riskbeteende undersökte man hur ofta män respektive kvinnor vunnit Darwinpriset (Darwin Award). Resultaten visade tydligt att utmärkelsen oftare tilldelades män.

Darwin award

För er som inte känner till Darwin Award så är detta en årlig utmärkelse uppkallad efter Charles Darwin som tilldelas personer som förbättrat mänsklighetens genpool genom att oavsiktligt ta livet av sig eller steriliserar sig på ett oerhört idiotiskt sätt. Nedan beskrivs vinnaren 2013 (kvinnan på bilden är inte den person som texten handlar om).

Darwin award winner

Screening effektivt mot livmoderhalscancer

Sitter och förbereder mig för morgondagen då jag ska undervisa läkarstudenter vid Karolinska Institutet om cancerscreening. Jag har tidigare bloggat om cancerscreening i samband med undervisning förra året och i maj detta år. Som jag tidigare nämnt är screeningen för livmoderscancer väldigt effektivt. Eftersom man genom cellprover inte bara kan identifiera cancer utan även dess förstadier kan kvinnor som enbart har cellförändringar ofta botas utan att deras fertilitet blir påverkad. Tack vare detta minskar både antalet som drabbas av livmoderhalscancer samt antalet som dör i sjukdomen. Screening för livmoderhalscancer är till och med så pass effektivt att den främsta riskfaktorn för livmoderhalscancer är att inte delta i screening. Detta illustreras tydligt av grafen nedan som kommer från en studie från 2011 publicerad i International Journal of Cancer.

screening livmoderhalscancer

Sammanfattningsvis är screening för livmoderhalscancer effektivt. Så för att minska din egen risk – glöm inte att lämna cellprov när du får en kallelse!