Begränsade resurser och främlingsfientlighet

Ingen har väl kunnat undgå att valet till Europaparlamentet innebar stora framgångar för politiska partier som förespråkar främlingsfientlighet, fascism och nazism. Detta är en väldigt skrämmande utveckling som många förklarar med den ekonomiska kris som pågår i stora delar av Europa. Men finns det någon forskning som stödjer dessa teorier? Jo, det finns faktiskt ett klassiskt försök som studerat hur olika faktorer påverkar det man brukar kalla utgruppsfientlighet (outgroup hostility). Rasism är ett exempel på utgruppsfientlighet där man baserar människors grupptillhörighet på deras hudfärg och sexism är samma fenomen men där grupperingen baseras på kön.

Forskaren Muzafer Sherif utförde klassiska fältexperiment mellan åren 1949 och 1953 där pojkar på sommarläger deltog. Dessa pojkar i tolvårsåldern var från stabila medelklassfamiljer och totalt omedvetna om att de ingick i en forskningsstudie. Studien bestod av tre delmoment där det första gick ut på att dela in pojkarna i två grupper. Andra momentet var en ”friktionsfas” då grupperna fick konkurera med varandra i spel där vinnarna fick ett värdefullt pris. Detta tävlingsmoment resulterade i att båda grupperna utvecklade negativa attityder och beteenden mot de som inte ingick i den egna gruppen. Det sista momentet var ”integrationsstadiet” där man såg att spänningarna minskade när de fick uppgifter som krävde att båda grupperna samarbetade.

Baserat på detta försök drog Sherif en rad slutsatser. Han konkluderade bland annat att fientliga och aggressiva inställning till en utomstående grupp uppstår när grupper konkurrerar om begränsade resurser vilket alltså är i linje med att ekonomiska kriser ger upphov till främlingsfientlighet. Men i Sverige har vi ju inte blivit särskilt drabbade av den ekonomiska krisen, varför går främlingsfientliga partier framåt i Sverige? Tja, det är inte omöjligt att detta beror på de ökande inkomstklyftorna i Sverige som sedan början av 90-talet har vuxit snabbare och mer än i något annat västland. Den relativa fattigdomen har alltså ökat i Sverige trots den ekonomiska tillväxten.

Om man tror att Sherifs studier ger förståelse i hur främlingsfientlighet uppstår kanske de även kan användas för att förstå hur man kan motverka rasism. Sherif menar att det inte räcker med kontakt mellan de olika grupperna utan att fientlighet mellan grupper endast kan ersättas med goda relationer i närvaro av överordnade mål som främjar enade och gemensamma åtgärder. Detta skulle man således kunna tolka som om en välfungerande integration där alla individer får etablera sig och bidra till ett bättre samhälle minskar främlingsfientligheten.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att det finns vissa forskningsstöd för att begränsade ekonomiska resurser och en misslyckad integration kan delvis vara förklaringen till varför främlingsfientliga partier är på frammarsch i Europa men även i Sverige.

 

Disponibel inkomst för tiondelen av Sveriges befolkning med högst och lägst inkomster. Källa: SCB via SVT
Disponibel inkomst för tiondelen av Sveriges befolkning med högst och lägst inkomster. Källa: SCB via SVT

Limited resources and Xenophobia

It must have been impossible to miss that the European elections was a big triumph for political parties that advocate xenophobia, fascism and Nazism. This is a very frightening development that many attribute to the economic crisis going on in many parts of Europe. But is there any research supporting these theories? Well, there’s actually a classic experiment that studied how various factors affect what is usually called out-group hostility. Racism is an example of out-group hostility where people’s group identity is based on their skin color and sexism is the same phenomenon but in which the grouping is based on gender.

The researcher Muzafer Sherif performed classical field experiments between 1949 and 1953, where boys at summer camp were included. These twelve-year old boys came from stable middle-class families and were totally unaware about being part of a research study. The study consisted of three phases, and in the first phase the boys were divided into two groups. The second part of the study was a ”friction phase” when the groups were competing against each other in games where the winners received a valuable prize. This competitive element resulted in both groups developed negative attitudes and behavior towards those who were part of the out-group. The last phase was an ”integration stage” where the conflicts between the groups were reduced through tasks that required intergroup cooperation.

Based on this experiments, Sherif drew a number of conclusions. He concluded, among other things, that hostile and aggressive attitude towards an out-group occurs when groups compete for limited resources, which is in line with theories suggesting that the economic crisis results in xenophobia. But in Sweden, we have not been particularly affected by the economic crisis, why are xenophobic parties emerging in Sweden? Well, it is not impossible that this is due to the increasing income inequality that since the early 90s has grown faster in Sweden than in any other western country. Relative poverty has thus increased in Sweden despite economic growth.

If one believes that Sherifs studies provide an understanding of how xenophobia arises perhaps they also can be used to understand how to combat racism. Sherif says that contact between the different groups is not enough but that hostility between groups can only be replaced with good relationships in the presence of superordinate goals that promote united, cooperative actions. This could thus be interpreted as well-functioning integration where all individuals can establish and contribute to a better society reduces xenophobia.

In conclusion, there is some research supporting the notion suggesting that limited financial resources and a failed integration may, in part, explain why anti-immigrant parties are gaining ground in Europe but also in Sweden.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>