Min vecka i trollskogen

Förra veckan var jag Curator of Sweden, det vill säga @sweden på Twitter. Detta är ett twitterkonto som cirkulerar bland svenska twittrare och administreras av Svenska Institutet. Sverigekontot laserades med syftet att ge en personlig men samtidigt mångfacetterad bild av Sverige. På senare tid har detta konto uppmärksammats för att det blivit en magnet för internets fula och elaka nättroll.

Mitt egna twitterkonto (@dremmafrans) har i dag ett stort antal följare och som förespråkare av feminism och antirasism lockar jag ofta till mig troll. Som @sweden roade jag mest med att skämta om kungahuset, svenska politiker, svenska kändisar och svenska värderingar. Men trots att jag undvek de ämnen som brukar generera näthat blev jag överöst av hatiska kommentarer. Detta hat var dock inte riktat mot mig personligen. Hatet var riktat mot Sverige.

När man pratar om hot utifrån pratar vi om islamistisk terror eller kanske hotet från Ryssland. Men i detta fall kom hatet från högerextremister. Rashygieniska tankegångar lika avlägsna som en geocentrisk världsbild blandades med fantasier om en nutid där Sverige står i lågor. Jag blev bland annat informerad om att vi svenskar förstört den ”ariska rasen” genom att ”låta muslimer komma hit och våldta våra kvinnor”.

Visst är det skillnad på fullblodsnazisten och de ”sverigevänner” som vanligtvis attackerar mig på nätet. Samtidigt finns det demografiska likheter – många är vita män. Men hur kommer det sig att denna demografiska grupp, som på många sätt är priviligierade i dagens samhälle, har blivit internets främsta sadister? Beteendeekonomisk vetenskap kan kanske hjälpa oss att förstå åtminstone en bakomliggande orsak.

Vi människor tar oerhört hårt på förluster. Fenomenet förlustaversion demonstrerades första gången av psykologerna Amos Tversky och Daniel Kahneman. Förlustaversion innebär i korta drag att människan har en stark motvilja till förluster, en motvilja som inte står i proportion till hur mycket vi tycker om att vinna. Bland annat har man visat att en person som förlorar 1000 kronor upplever att dess lycka försämras mer än vad en person som vinner 1000 kronor upplever att lyckan förbättras.

Världen har genomgått snabba förändringar. Även om vi är lång ifrån jämlika har villkoren förbättrats för många – till exempel kvinnor, homosexuella och icke-vita. Även om vita män fortfarande är en grupp som ständigt privilegieras har denna världsordning börjat ifrågasättas. Deras särposition är inte längre självklart och ibland måste de till och med utstå konkurrens från kvinnor och invandrare. Mot denna bakgrund är vita män den grupp i samhället som fått det sämre i relation till övriga grupper – bara genom att få sin särställning ifrågasatt. De är det jämlika samhällets förlorare.

Att förlora sin priviligierade särställning är ett hårt slag för den vite mannen och vissa av de som tillhör denna grupp reagerar panikartat. Desperat försöker de förhindra utvecklingen genom att sprida hat mot kvinnor, muslimer, icke-vita men även det öppna, jämlika samhället som värnar om mänskliga rättigheter. I deras värld innebär alla människors likavärde att de inte längre är värda mer än andra. Deras ilska över förlusten gör att de lätt överröstar de som gynnas av utvecklingen. Det näthat vi ser i dag kan alltså vara ett symptom på att utvecklingen går framåt – mot ökad jämlikhet. Näthatet är de sista dödsryckningarna från samhället där den vite mannens privilegier aldrig ifrågasattes.

800px-john_bauer_1915

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>