Kategoriarkiv: Kost

Problemen med nutritionsepidemiologi

I mitt senaste inlägg nämnde jag alltså studien publicerad i BMJ som visar på fler frakturer och ökad dödlighet (kortare genomsnittlig livslängd) bland mjölkdrickare. Men även om det inte framkom i mediarapporteringen så var man i originalartikeln noga med att poängtera att studien har en hel del begränsningar och att resultaten därför bör tolkas med försiktighet. De brister som man nämnde i abstract var ”residual confounding” och ”reversed causality”. Confounding kallas på svenska ofta för förväxlingsfaktorer och innebär att det i observationsstudier kan finnas bakomliggande faktorer som egentligen orsakar ett samband. Nedan ser ni ett klassiskt exempel på hur sambandet mellan kaffe och lungcancer egentligen berodde på att kaffedrickare oftare rökte. När man kontrollerade analysen för rökning försvann sambandet mellan kaffe och lungcancer.

kaffe rökning

Om man känner till en confounder kan man alltså kontrollera för den i analysen. Däremot kan man i observationsstudier aldrig vara säker på att det inte finns okända bakomliggande orsaker till ett samband. De förväxlingsfaktorer som kvarstår efter man kontrollerat analyser för kända confounders brukar kallas residual confounding. Reversed causality (omvänt orsakssamband) innebär i detta fall att sambandet mellan mjölk och hälsoproblem egentligen förklaras av att dålig hälsa ger upphov till en större mjölkkonsumtion. Med tanke på att Livsmedelsverket rekommenderar mjölk för att motverka benskörhet kan man till exempel tänka sig att personer med benskörhet därför är mer benägna att dricka mjölk.

I alla observationsstudier är det svårt att särskilja associationer från orsakssamband. Särskilt när det gäller epidemiologiska studier på hur kosten påverkar vår hälsa bör man vara väldigt försiktigt med tolkningen. Bland annat av de anledningar man nämner i denna studie men även eftersom man vet att människor är väldigt dåliga på rapportera vad de äter. Detta problem verkar vara särskilt tydligt bland överviktiga, vilket i sin tur kan introducera systematiska fel i resultaten. Tyvärr får ofta nutritionsepidemiologiska studier stor medial uppmärksamhet, vilket är problematiskt. När det gäller kost och hälsa är det en bra tumregel att ha ett skeptiskt förhållningssätt till denna typ av studie och istället basera sina kostval på de råd som bygger på kunskaper från ett större antal forskningsstudier.

Mjölk och mortalitet

BMJ_milkSitter just nu på ett tåg på väg till Falkenberg för att föreläsa om epidemiologi. Tänkte bland annat ta upp en svensk studie publicerad i BMJ som nyligen fick mycket medial uppmärksamhet och som fick utstå mycket kritik för sina brister. I studien hittade man nämligen ett samband mellan mjölkkonsumtion och ökad dödlighet. I slutet av Abstract, sammanfattningen av studien som inleder alla vetenskapliga artiklar, kan man läsa vilka slutsatser forskarna bakom studien drar av studien resultat.

BMJ_milk

 

Trots att man uppmanar till en väldigt försiktig tolkning på grund av de problem som sudiedesignen medför rapporterade man i media om denna studie med rubriker som denna:

 

SR_milk

 

Detta exempel illustrerar tydligt hur epidemiologer själva ofta är medvetna om begränsningarna som alltid finns när man gör observationsstudier, begränsningar som är särskilt viktiga när det gäller nutritionsepidemiologi. Men när media rapporterar om forskningsresultat försvinner ofta varningstexten på vägen. Vad detta beror på kan kanske delvis kan vara att forskare är dåliga på att förmedla vikten av försiktig tolkning. Det kan också handla om att försiktiga rubriker och artiklar inte är lika säljande som larmrapporter. Trist är det i alla fall när det blir så här fel eftersom det innebär att epidemiologins trovärdighet naggas i kanten.

 

GMO – en komplex fråga

I förra veckan rapporterades det om den nya superbroccolin som tydligen är ”lika nyttig som en löparrunda”. Men denna nya superbroccoli har upprört många – den är nämligen framtagen en ny typ av GMO-teknik. Idag kan man bland annat läsa i SvD ” Genmanipulerat grönt undgår lagen”.

Ända sedan vi människor började bruka jorden har vi genom selekivt avel påverkat vilka gener som förs vidare, både när det gäller våra grödor men även vår hus- och bruksdjur. Utan människans inblandning är det istället det naturliga urvalet som styr vilka gener som förs vidare till nästkommande generationer. Vi har således i tusentals år påverkat egenskaperna av en mängd arter på ett ”onaturligt” sätt.

Genmodifierade organismer (GMO) innebär att nya organismer tas fram genom att man flyttar en gen från arvsmassan i en organism och placerar in den i arvsmassan hos ett annat organism. På detta vis kan egenskaper överföras oberoende av den naturliga fortplantningsmekanismen. Den nuvarande GMO-lagstiftningen gäller denna typ av genteknik. Superbroccolin är dock framställd genom en teknik där man först kartlägger genetiska egenskaper och sedan använder selektivt avel för att få fram de önskade egenskaperna hos en organism. Detta är således en metod som liknar den traditionella växtförädlingen och regleras därför inte av GMO-lagstiftningen.

Men GMO är ett laddat ämne och det finns en rad människor som organiserar sig och kämpar för att all GMO ska förbjudas. Ibland verkar det handla om en rädsla för det som är ”onaturligt” vilket är ett dåligt argument med tanke på att de livsmedel vi har idag är framtagna genom selektivt avel och inte genom naturligt urval. Men som med det mesta är detta en komplex fråga och det finns både för- och nackdelar med GMO. De främsta fördelarna med GMO är att man med hjälp av denna teknik kan motverka svält och även förekomsten av vissa sjukdomar. GMO kan också innebära fördelar för miljön. Å andra sidan finns det potentiella risker med GMO, till exempel kan vissa typer av genförändringar innebära att människor utsätts för hälsorisker (nya allergener och antibiotikaresistenta gener) eller medföra en negativ påverkan på ekologin. Det vetenskapliga underlaget visar dock att GMO är lika säkert för människans hälsa som andra livsmedel samt att den inte heller verkar utgöra något större hot mot ekologin. Ett annat uppmärksammat problem uppstår då storföretag kan ta patent på GMO som utkonkurrerar de små, lokala böndernas produktion.

GMO-frågan är komplex, men med hjälp av forskning och en adekvat lagstiftning kan GMO vara oerhört fördelaktigt, inte minst för världens fattiga. Det verkar dock som om anti-GMO-rörelsen vinner mark på sociala medier där folk verkar bilda sig en åsikt om GMO efter att ha sett en bild där en maskerad ”forskare” sprutar ”kemikalier” i tomater. Jag har även lagt märke till att det sprids bilder från den studie där man sett en ökad förekomst av tumörutveckling i råttor som fått äta genmodifierad majs. Återigen vill jag poängtera att denna studie dragits tillbaka på grund av dålig kvalitet, vilket alltså innebär att resultaten inte är giltiga. Mer om detta kan ni läsa här.

Homeopaterna och anti-vaxxarna har lyst med sin frånvaro i kommentarsfälten ett tag så jag har funderat på att automatiskt godkänna alla kommentarer. Men jag avvaktar i väntan på GMO-mobben. Mormor blir så ledsen när folk kallar mig för fula saker ;-).

Hur dagens majs uppkommit genom selektivt avel. Källa: Wikipedia

Hur dagens majs uppkommit genom selektivt avel. Källa: Wikipedia

 

5:2-dieten effektiv på kort sikt

Den svenska studien som undersöker effekterna av den omtalade 5:2-dieten har nu kommit halvvägs och denna studie är tydligen så pass angelägen att SVT redan rapporterar om de preliminära resultaten. Dessa resultat visar att 5:2 är effektivt för viktnedgång och att även de som inte går ner så mycket i vikt får ett förbättrat hälsotillstånd.

Även om resultaten idag verkar lovande är det viktigt att komma ihåg att de flesta dieter funkar för viktnedgång men att man ofta går upp igen på längre sikt. Enkelt uttryckt kan man säga att det är relativt enkelt att gå ner i vikt men att det är svårt att hålla kvar denna vikt på längre sikt.

När man rapporterar resultat från en forskningsstudie brukar denna studie vara publicerar och genomgått referentgranskning (peer review) vilket innebär att oberoende sakkunniga granskar studien. När det gäller vetenskaplig forskning måste studier genomgå denna granskning för att man ska kunna försäkra sig om att den håller tillräckligt hög standar (även om detta inte alltid är en garanti för hög kvalitet). Nu menar jag inte att denna studie har uppenbara brister, den har säkert hög kvalitet, jag menar dock att det kanske skulle ha varit en bra idé att vänta med att rapportera om studieresultaten. Men å andra sidan, Beach 2014 närmar sig med stormsteg och intresset för dietforskning har förmodligen sin peak just nu. Detta kan också förklara varför DN, SR, Aftonbladet, mfl också valt om att rapportera om dessa preliminära studieresultat idag.

Fetmaparadoxen

Eftersom jag undervisade igår missade jag tyvärr veckans journal club. Men jag hann i alla fall läsa artiklarna som skulle diskuteras. Ämnet var den så kallade ”fetmaparadoxen”.

Fetmaparadoxen innebär att trots att man vet att fetma är dåligt för hälsan och leder till en ökad dödlighet finns det en hel del studier som visar skyddande effekter av fetma bland personer som är sjuka. Man har bland annat kunna se denna effekt bland patienter med kardiovaskulära sjukdomar och cancer.  Liknande effekter har också rapporteras bland äldre. Vissa anser att denna effekt förklaras av att fetmareserver är fördelaktiga när man är sjuk eller gammal.

Men det har också föreslagits att fetmaparadoxen har metodologiska förklaringar. Vissa anser att fetmaparadoxen beror på att fetma mäts med BMI och att detta är ett dåligt mått. Fetmaparadoxen kan också förklaras av selektionsbias – ett systematiskt fel som uppstår för att gruppen man studerar inte är ett slumpmässigt urval. Eftersom hög BMI i sig ökar dödligheten är det tänkbart att de allra sjukaste individerna med hög BMI oftare dör i förtid. Detta innebär att de allra sjukaste personerna med hög BMI är underrepresenterade i dessa studier. På grund av detta urval visar analyserna att sjuka eller äldre med högt BMI är friskare trots att fetma inte har en skyddande effekt.

Att kunna lagra fett på kroppen har varit fördelaktigt i människans historia men det är osäkert om fetma verkligen är fördelaktig för sjuka eller äldre personer. Med andra ord bör vi i nuläget vara försiktiga med att börja uppmuntra gamla och sjuka till att dricka grädde för hälsans skull.

BMI_silhouette_graph

The obesity paradox

Since I was teaching yesterday, I unfortunately missed our weekly journal club. But I did manage to read the articles that we were supposed discuss. The topic was the so-called ”obesity paradox”.

The obesity paradox means that even though obesity is bad for the health and result in an increased mortality, there are a lot of studies showing protective effects of obesity among people who are sick. For instance this effect has been reported among patients with cardiovascular disease and cancer. Similar effects have also been reported in older individuals. Some believe that this effect is attributable to fat reserves being advantageous when you are sick or old.

But it has also been suggested that the obesity paradox has methodological explanations. Some believe that the obesity paradox is due to obesity being measured with BMI and that this is an inadequate measurement. The obesity paradox can also be explained by selection bias – a systematic error that occurs when the study group is not a random sample. Because high BMI itself increase mortality, it is plausible that the sickest individuals with high BMI die prematurely. This means that the sickest people with high BMI are underrepresented in these studies. Because of this selection bias, the analyzes show that the ill or elderly with high BMI are healthier, although obesity does not have a protective effect.

Being able to store fat on the body has historically been beneficial in humans, but it is uncertain whether obesity really is beneficial for the sick or elderly. In other words, we should at this point be careful not to start encouraging the elderly and the sick to drink cream for health reasons.

Fett eller socker – vad är värst?

I kvällens Vetenskapens värld visades en BBC-dokumentär där man undersökt de negativa effekterna av fett och socker. I denna dokumentär fick ett manligt tvillingpar testa två olika dieter – en fettdiet där socker inte fick inkluderas och en sockerdiet där man istället uteslöt fett. Båda dieterna resulterade i en viktnedgång där man förlorade både muskel- och fettmassa. Fettdieten ledde förvånansvärt nog till en minskad insulinproduktion och ett tillstånd som låg nära förstadiet för diabetes.

Man kan knappast dra några övergripande slutsatser i ett försök som utförts på ett tvillingpar. Men man sammanfattar dokumentären med att dessa fynd i kombination med andra forskningsstudier visar att fetmaepidemin och dess följdsjukdomar inte beror enbart på fett och inte heller enbart på socker. Det är kombinationen av socker och fett som gör oss sjuka och som får hjärnans belöningssystem att kraftigt aktiveras.

Om du vill gå ner i vikt kanske det kvittar om du äter enligt LCHF-, GI- eller lågfettdieter. Huvudsaken är att du håller dig ifrån den ”livsfarliga” kombinationen av socker och fett eftersom det är den som får oss att tappa kontroll över näringsintaget. Knappast förvånande men kanske en viktig påminnelse till oss som ätet lite väl mycket av den där fett-sockerkombinationen i påsk.

800px-Glazed-Donut

Fat or sugar – which one is worse?

Tonight’s episode of Vetenskapens värld featured a BBC documentary examining the negative effects of fat and sugar. In this documentary, a male twin pair tested two different diets – a fat diet excluding sugar could, and a sugar diet excluding fat. Both diets resulted in weight loss where they lost both muscle and fat mass. Surprisingly, the fat diet resulted in a decreased insulin production, and a condition that was close to a pre-diabetes state.

One can hardly draw any general conclusions from an experiment performed on a pair of twins. However, the documentary concludes that these findings, together with other research studies, show that the obesity epidemic and related diseases are not due solely to fat or sugar. It is the combination of sugar and fat that makes us ill and strongly activates the brain’s reward system.

If you want to lose weight, it may be irrelevant whether you eat according to LCHF, GI or low-fat diets. The most important thing is that you stay away from the ”deadly” combination of sugar and fat because this makes us lose control of our food intake. Hardly surprising, but perhaps an important reminder to all of us that have been eaten a bit too much of that fat- sugar combination during Easter.

Morgonljus gör dig smal?

Nu när vi gått över till sommartid märks det verkligen hur långa dagarna är och hur mycket mer dagsljus man får, till och med jag som sitter framför en dator hela dagarna.

Sedan tidigare vet man att dagsljus påverkar vår hälsa på olika sätt. Bland annat påverkar mängden dagsljus sömnen och även vår dygnsrytm. Man vet även att både sömn och dygnsrytm påverkar vikten. I en ny studie i PLOS ONE har man därför undersökt om det finns ett samband mellan mängden dagsljus samt tid på dygnet då man utsätts för mest ljus och om detta påverkar ens vikt.

I studien deltog 54 vuxna försökspersoner som under en veckas tid följdes och undersöktes med avseende på ljusexponering, sömn, aktivitetsnivå och kaloriintag. Deltagarna fick själva uppge sitt BMI. Resultaten visade att de personer som fick mer solljus på morgonen var smalare än de som främst exponerades för ljus senare på dagen.

Men det är viktigt att komma ihåg att detta resultat inte kan tolkas som att morgonljus gör en smal. Det kan finnas en rad faktorer som ligger bakom denna association. Personer med en bättre grundfysik kanske är mer morgonpigga? Skulle vara intressant om fynden höll i en studie där dagsljusexponeringen slumpmässigt tilldelades försökspersonerna och att man undersökte om BMI påverkades över tid. Fram till dess kan alla tröttisar lika gärna fortsätta att ta det lugnt på mornarna.

solljus
Bild: Arivumathi/Wikimedia Commons

Morning light makes you slim?

Now that we switched to daylight saving time it is really evident how long the days are and how much more daylight you get, even if you in similarity to me sit in front of a computer all day.

Previous research has found that daylight affects our health in various ways. Among other things, the amount of daylight affects our sleep and circadian timing. We know also that both sleep and circadian rhythm affects the weight. In a new study in PLOS ONE researchers have therefore studied whether there is a correlation between the amount and timing of daylight affects one’s weight.

The study enrolled 54 adult subjects who were followed and examined for light exposure, sleep, activity level and calorie intake during one week. Participant’s BMI were obtained by self-reporting. The results showed that those who received more sunlight in the morning were slimmer than those primarily exposed to light later in the day.

But it is important to remember that these results cannot be interpreted as morning light lowers your weight. There could be a number of factors behind this association. People with better baseline physics might more often be early birds? Would be interesting if the findings were the same in a study where daylight exposure was randomly assigned to subjects and influences on BMI were measured over time. Until then, all lazy people may as well continue to oversleep in the mornings.

Träning och farmors diet

Kille på gymmet ba: Nej, du får inte träna emellan för jag och mitt tidtagarur måste tajma exakt 60 sek mellan varje set för att optimera träningseffekten.

Jag ba: Suck….

Denna typ av påståenden får man höra ganska ofta i gymmiljöer. Vissa kallar det för broscience; en typ av pseudovetenskapligt påstående som ofta vandrar från en vältränad kille till en mindre vältränad. Myterna florerar på gym och gårdagens Vetenskapens värld handlade om just träningsmyter. I denna artikel tar man död på fem vanliga träningsmyter.

När vi ändå håller på med lästips, skrev statistikern Olle Häggström i förra veckan på sin blogg om en studie publicerad i BMC Genetics. I denna svenska studie anser man sig ha hittat belägg för att farmors diet påverkar hälsan i kvinnliga barnbarn vilket skulle kunna förklaras av ärftliga epigenetiska effekter. Studien skapade stora rubriker i både DN och SvD.

Häggströms blogginlägg handlar om hur man måsta ta hänsyn till antal test när man avgör huruvida ett resultat är signifikant eller inte. I denna studie har man missat detta vilket således betyder att man inte behöver fundera så mycket på om farmor åt sina grönsaker eller inte.

Sockerdöden

Mitt senaste inlägg handlade alltså om hur ryska män konsumerar stora mängder vodka och att detta leder till en tidig död vilket till och med lämnar tydliga avtryck i livslängdsstatistiken. Om man istället blickar åt väst, närmare bestämt åt USA, har man där istället stora problem med dålig kosthållning, bland annat en hög sockerkonsumtion. Tidigare studier har visat att ett stort intag av socker ökar risken för fetma, men en ny studie visar att socker dessutom är en oberoende riskfaktor för att dö i hjärtkärlsjukdomar.

I studien som publicerats i JAMA internal medicine undersöktes konsumtionen av tillsatt socker bland mer än 30 000 vuxna amerikaner. Studien visade att de flesta åt mer än rekommenderad mängd tillsatt socker. Man såg dessutom att sockerkonsumtionen ökade risken för att dö i hjärtkärlsjukdom och att sambandet kvarstod efter man kontrollerade för faktorer som aktivitetsnivå och BMI.

Även om statistiken över amerikanernas livslängd inte är lika iögonfallande som ryssarnas kan man ändå konstatera att de ligger betydligt lägre än andra ekonomiskt jämförbara länder. Statistiken dras delvis ner av en relativt hög spädbarnsdödlighet samt relativt många dödsfall orsakade av olyckor och brott. Men det handlar även om att amerikaner oftare drabbas av hjärtkärlsjukdomar.

Vi har nu under kort tid fått veta att både vodka och socker ökar dödligheten. Vad ska vi nu göra på lördagskvällarna utan att få dödsångest?

Uppdaterat: Såg just att SvD skrivit om denna studie. De refererar dock till fel tidskrift (JAMA istället för JAMA Internal Medicine). Här diskuteras även huruvida Livsmedelsverket bör skärpa rekommendationerna angående sockerintag.

Vetenskapliga metoder mot förkylningshelvetet

Vabruari är snart här och det här segdragna förkylningshelvetet som jag själv dras med just nu tär verkligen både på kroppen och psyket. Mycket lägligt publicerade Canadian Medical Association Journal igår en vetenskaplig sammanställning (review) av den forskning som undersökt olika typer av preparat och interventionen för att förebygga och lindra förkylningar.

Sammanställningen visar framför allt att zinktillskott och god handhygien verkar vara effektiva för att förebygga förkylningar. Man sammanfattade också att det var tveksamt huruvida probiotika och ginseng hade någon effekt samt att vitamin C, vitamin D och echinacea var verkningslösa.

Denna sammanställning visar också att när man väl blivit sjuk finns det tyvärr inga preparat som påskyndar tillfrisknandet. Däremot kan man göra en del för att dämpa symptomen; ibuprofen och paracetamol kan till exempel lindra smärta och feber och hosta hos barn verkar kunna lindras med en sked honung.

Så fort min näsa slutat rinna ska jag ut och köpa zinktabletter. Om du litar på denna sammanställning kanske vi ses vid en pillerhylla nära dig.

Bli smart - antibiotika hjälper inte mot förkylningsvirus

Bli smart – antibiotika hjälper inte mot förkylningsvirus!