Diagnoser för pengarnas skull

Tidigare ikväll åt jag middag med bland andra en lärare som bekräftade något som jag tidigare hört: att psykiatriska diagnoser hos barn är en nödvändighet för att skolor ska få extra resurser. Detta är således ytterligare en förklaring till att allt fler får en ADHD diagnos och att förskrivningen av psykofarmaka till barn och ungdomar ökat på senare år.

Som jag tidigare skrivit är det många som vill skylla ökningar i psykisk ohälsa på allt från snabbmat till vaccinationsprogram, men förändringar i diagnostiska rutiner är förmodligen den främsta bakomliggande orsaken. Med psykiska sjukdomar kan man (tyvärr) inte ställa diagnos genom ett blodprov eller en röntgenbild vilket gör att diagnostiska rutiner är av stor betydelse. Man får inte glömma hur politiska förändringar påverkar folkhälsan; inte genom att göra oss friskare eller sjukare men genom att ändra rutinerna inom skola och sjukvård.

Så är det ett problem att det finns ekonomiska vinster kopplade till att barn blir diagnostiserade med bland annat ADHD? Ingen har väl någonsin gjort något oetiskt för att tjäna pengar, eller?

Dagens låttips: For The Love Of Money – The O’Jays

Uppdaterat 17/6: Som på beställning skrev SvD näringsliv igår om forskning som visar hur möjligheten till ekonomiska vinster gör folk korrupta. Forskarna bakom studien säger: ‘kärleken till pengar gör människor korrupta, och det räcker med blotta vetskapen om att det finns något att tjäna för att människor ska bete sig illa’. Ni som tror att privatiseringen av vård och skola leder till en kvalitetshöjning bör kanske tänka om.

Diagnoses for the money

Earlier tonight I had dinner with, among others, a teacher who confirmed something I have heard before: that psychiatric diagnoses in children is a necessity for schools to get extra resources. This is another  possible explanation for the increase in ADD diagnoses and why the prescription of psychotropic drugs to children and adolescents has increased in recent years.

As I previously posted, many people want to blame the increases in psychological disorders on everything from fast food to vaccinations, but changes in diagnostic routines is the most probable explanation. With mental illness, you can (unfortunately) not be diagnosed by a blood test or an x-ray and diagnostic procedures are therefore of great importance. Policy changes affect public health, not by making us healthier or sicker but by changing the school and health care system.

So is it a problem that there are economic benefits associated with children becoming diagnosed with such disorders as ADD? Surely, nobody has ever done anything unethical to make money, right?

3 kommentarer

Men hur vet man vilka som behöver hjälp och vilka som som överdiagnostiseras? Vilka behöver hjälp och vilka skulle må så mycket bättre i en annan miljö där det var mer ok att inte vara exakt inom “normen”? För många har ju inte fått stöd och därav fått ett onödigt tufft liv. Så svår balansgång!

Ja, det är jättesvårt. Men, som du skriver, med tanke på att många blir hjälpta av behandling är det förmodligen bättra med överdiagnostisering jämfört med undrediagnostisering. Som jag tidigare skrivit är människor idag anpassade efter ett stenåldersliv och på den tiden var förmodligen ADHD inte så problematiskt – kanske till och med en fördel. I dagens samhälle ställs det höga krav på att barn ska kunna sitta stilla och koncentrera sig. Många barn fixar inte detta och för att extra resurser ska kunna sättas in måste barnen få en diagnos. Visst kan det kännas hårt att bli stämplad på detta sätt men en diagnos leder till stöd i skolan och att problemen tas på allvar och det är positivt både för barn och föräldrar.

Synd att det ska vara tuffare att passa in. Skönt att fler får svar och blir hjälpta.
Hoppas fler ser fördelar med olikhet och lyfter det.

Lämna ett svar till Elena Avbryt svar