Kategoriarkiv: Uncategorized

Att psyka eller inte psyka – det är frågan

Att göra en annan person arg kan vara en effektiv metod för att få denna person att prestera sämre. Inom sport är det tydligt hur psykningar används för att få motståndaren ur balans. En ny studie i PNAS visar att unga män strategiskt retar upp sin motståndare i situationer där ilska är särskilt förödande för motståndarens prestation.

I studien deltog 140 unga män som fick genomföra två tester där det ena mätte fysisk styrka och det andra mätte kognitiv förmåga. Försökspersonerna tävlade parvis mot varandra.

Efter att testerna genomförts en gång fick en av försökspersonerna i varje par bestämma hur länge den andre skulle vara tvungen att stanna kvar efter försöket (upp till 20 min). Tanken bakom detta var att ju längre tid den ena personen bestämde att den andre skulle hållas kvar, desto mer skulle denne reta upp sin motståndare. Man upprepade därefter testerna.

Resultaten visade att försökspersoner som utförde testet som mätte fysisk styrka presterade bättre om deras motståndare vill hålla kvar dem en längre tid (dvs om de var arga på sin motståndare). För den kognitiva förmåga gav ilska istället upphov till en sämre prestation. Det var dessutom ovanligare att män psykade motståndaren inför det fysiska testet jämfört med inför det kognitiva testet vilket indikerar att män systematiskt använder sig av psykningar när det är som mest effektivt.

Nedan ser ni en av världens mest kända psykningar; Zidane vs Materazzi

Hjärndoping?

Jag har förstått att en hel del collegestudenter i USA tar ADHD-mediciner. Inte för att de har ADHD utan för att hjälpa dem att prestera vid exempelvis examinationer. Lite hjärndoping med andra ord.

Men det verkar som om det även finns andra läkemedel för neuropsykiatriska åkommor som skulle kunna vara användbara som hjärndoping. En ny studie i Frontiers in Systems Neuroscience visar att läkemedlet Valproat som används för att behandla bipolär sjukdom samt epilepsi även verkar kunna möjliggöra förbättrat absolut gehör hos vuxna.

Eftersom barns hjärnor är så pass plastiska kan barn lära sig saker som vuxna inte kan, absolut gehör är en sådan förmåga. Denna studie visar dock att vuxna som tog Valproat och samtidigt tränade sitt gehör fick en förbättrad förmåga att ange tonhöjd, något som inte sågs hos de som istället fick placebo. Forskarna bakom studien tänker sig att Valproat ökar hjärnans plasticitet och därmed åter gör det möjligt att träna upp gehöret, trots att man är vuxen.

Att öka hjärnans förmåga genom träning och meditation anses som något positivt. Att använda psykofarmaka för att öka den mentala kapacitet hos psykiskt friska känns lite mer kontroversiellt. Om man bortser från eventuella bieffekter, är det då okej att ”dopa hjärna” eller är det ett sätta att fuska sig till förmågor som man inte borde ha? Varför är detta i så fall fusk i jämförelse mental träning?

Vetenskaplig årskrönika, del 2

Nu fortsätter årskrönikan. Del 1 hittar ni här.

I augusti 2013 serverade man i London världens första odlade hamburgare och Science publicerade en artikel som visade att personer med ekonomiska bekymmer får en försämrad kognitiv funktion.

I september delades Ig-Nobelpriset ut. Bland vinnarna fanns en svensk forskargrupp som visat att vilsna dyngbaggar hittar hem genom att titta på Vintergatan. Min favorit var studien som vann i psykologikategorin som visade att man tycker att man blir snyggare när man dricker alkohol. Denna månad publicerades även en studie som vetenskapsradion utsåg till veckans kalkon (men som jag tyckte var jätteintressant :-)) där man visade att bra pappor har mindre testiklar. September var också den månad då jag för första gången medverkade i TV4 Nyhetsmorgon.

Efter en lång sommar var det till slut dags för höst. I oktober tillkännagavs vinnarna av Nobelpriset och jag disputerade. Min favorit bland de studier som publicerades i november visade att kunskaper bevaras och förbättras lättare i stora grupper än i små vilket innebär att det från och med november 2013 inte är okej att säga ”ju fler kockar desto sämre soppa”. Om någon säger så har man rätt att örfila hen, jag lovar.

December verkar ha varit forskningskontroversernas månad. Det rapporterades om att utvecklingen av manliga p-piller går framåt – folk blev förbannade för att det inte går fortare. En studie som visade på könsskillnader i hjärnan gav upphov till ordet neurosexism, ett ord som vissa ansåg varit plockat från ett ställe där solen aldrig skiner. På DN debatt bråkades det om dietmetoder och jag själv upprördes över mammografiscreening efter att ha läst om problemen med överdiagnostisering.

Och januari 2014 inleds med fortsätta kontroverser eftersom Dagens Nyheter gulligullar med scientologerna och får i och med detta hela forskarvärlden emot sig. Vi får väl hoppas att det nya vetenskapsåret fortsätter bättre än det började. In med det nya och ut med det gamla, skål!

Bild: Semnoz / Wikimedia Commons

Bild: Semnoz / Wikimedia Commons

The 2013 top science summery continues, the pirst part can be found here.

In August, the world’s first cultured burgers was served in London and Science published an article that showed that people with financial worries get an impaired cognitive function.

In September, the Ig Nobel Prize award ceremony took place. The winners included a Swedish research team for demonstrating that stray dung beetles find their way home by looking at the Milky Way. My favorite was the study that won the psychology award, showing that people think they are more attractive after drinking alcohol. Moreover, in September a study in PNAS showed that good fathers have smaller testicles. September was also the month when I first participated in Swedish morning television.

After a long summer, it finally became fall. In October, the winners of the Nobel Prize were announced and I defended my thesis. My favorite among the studies published in November showed that skills are better maintained and improved in large groups which means that as of November 2013 is not okay to say ”too many cooks spoil the broth ”. If someone says that you have the right to slap him/her, for real.

December seems to have been the month of research controversy. It was reported that the development of male contraceptive pill goes forward – people got angry because the development is too slow. A study showed sex differences in the brain giving rise to the term neurosexism, a word which some considered to be picked from a place where the sun never shines. On the debate pages of DN, there were arguments about diet methods and I was upset over mammography screening after reading about the problems with overdiagnosis.

In January 2014 the controversies continues as Dagens Nyheter cuddles up with Scientologists, upsetting the entire scientific community. Let’s hope that the new science year continues better than it began.

Vetenskaplig årskrönika, del I

Ett nytt år betyder nya forskningsresultat och nya kunskaper. Men jag tänkte börja det nya året med en tillbakablick på de, enligt mig, främsta vetenskapsnyheterna år 2013. Eftersom jag började blogga i mars skippar jag januari och februari.

För min del var mars en händelserik månad, jag började blogga och en artikel där jag var förstaförfattare publicerades i JAMA psychiatry vilket ledde till en del medial uppmärksamhet. I slutet av mars visade Vetenskapens värld en dokumentär om periodisk fasta, vilket bland annat resulterade i att 5:2 blev 2013 mest hypade diet.

I april öppnade Stockholms första mottagning för sprututbyte, en viktig åtgärd för att hindra spridning av blodsmittor. För övrigt visade nya rapporter från USA att förekomsten av ADHD ökar kraftigt och liknande mönster ses även i Sverige. Dessutom fastställde PNAS en gång för att att penisstorleken faktiskt har betydelse för hur attraktiv kvinnor anser att en man är.

Organisationen Rädda Barnen publicerade i maj en ny rapport där man jämförde mammors hälsa, barnadödlighet, utbildning och inkomst i 176 länder. Rapporten beskriver hur man med mycket små medel skulle kunna minska barnadödligheten globalt och belyser hur viktigt det är att prioritera detta område. I maj släppte American Psychiatric Association den femte upplagan av sin handbok för diagnoser (DSM 5). Det har tagit 14 år att sammanställa denna manual och både dess vetenskapliga värde och kliniska nytta har väckt stor debatt.

I juni firade vi att Pfizers viagra-patent gick ut, vilket kommer att leda till betydligt billigare motsvarigheter på marknaden och i juli publicerades två studier om varför vissa primater är monogama. Forskare bakom den ena studien sa i en intervju att monogami hos människan har varit en förutsättning för människan har kunnat utveckla en sådan stor hjärna, vilket förmodligen betyder att otrogna apor är idioter.

Men 2013 slutade inte här, missa inte årskrönikans andra del som kommer inom kort. Till dess önskar jag er en god fortsättning på det nya året.

bild(1)

A new year means new research and new knowledge. But I will start the new year by summering the top science news in 2013, according to me. Since I started blogging in March, I will skip January and February.

March was an eventful month for me, I started blogging and I was first author on an article published in JAMA psychiatry, which resulted in some media attention. In late March, Swedish television showed a documentary on periodic fasting, which resulted in that 5:2 became 2013 ‘s most hyped diet.
In April, Stockholm’s first needle exchange center, an important measure in order to prevent the spread of blood infections . Moreover, recent reports from the U.S. showed that the prevalence of ADHD is increasing sharply and similar pattern is also seen in Sweden . In addition, a PNAS publication established that penis size does have a bearing on how attractive a man is considered by women.

The organization Save the Children published in May a new report comparing mothers’ health, infant mortality, education and income in 176 countries . The report describes how child mortality globally could be reduced with small measures and highlights how important it is to prioritize this area. In May, the American Psychiatric Association’s fifth edition of its handbook for diagnosis (DSM 5 ) was released​​. It has taken 14 years to compile this manual and both its scientific value and clinical relevance been debated.

In June, we celebrated that Pfizer viagra patent expired, which will result in cheaper versions on the market, and in July , two studies on why some primates are monogamous was published. Scientists behind one study said in an interview that monogamy in humans has been a prerequisite for us in order to develop large brains, which probably means that cheating apes are idiots.

But 2013 did not stop here, so don’t miss the second part of this post. Come back soon and happy new year to you all!

Mellandagssnytt

Såhär i mellandagarna råder lite torka på vetenskapsnyheter, vilket ökat utrymmet för mer udda studier. Eller vad säger ni om en studie i som visar att kvinnors fotstorlek avgör hur bra balans de har? Resultaten visade att större fötter = bättre balans.

Jag hittade även en studie som visar att olika typer av prestationer som föregås av ångest eller oro förbättras om man försöker intala sig att ens prestationsångest egentligen är ett tecken på att man är exalterad. Detta jämfört med kontroller som försökte intala sig att de var lugna.

För övrigt har forskare nu kunnat visa att beatboxing är skonsammare för  stämbanden än sång. Nedan ser ni ett klipp från studien där man utför en beatboxing-laryngoskopi.

During the holidays, there seem to be a shortage of science news resulting in more focus on odd news.  Or how about a study showing that women’s foot size affect their balance? The results showed that larger feet = better balance.

I also found a study showing that different types of performances, preceded by anxiety or agitation improved if the study subjects tried to convince themselves that the performance anxiety actually was excitement. This was found in comparison with controls telling themselves that they were calm.

Moreover, scientists have now been able to show that beatboxing is gentler on the vocal cords than singing. Above you can see a clip from the study, describing a beatboxing laryngoscopy.

God jul!

God jul, kära läsare. Imorgon, ungefär kvart över nio kommer jag att medverka i Nyhetsmorgon på TV4. Vi kommer att prata lite om litteratur, med tanke på att många förmodligen fått böcker i julklapp. Framför allt kommer det att handla om hur finlitteratur påverkar en social förmåga som kallas ”Theory of Mind”, vilket en studie i Science nyligen visat och som jag tidigare skrivit ett inlägg om.

Ett av de tester som använde i studien för att mäta ”Theory of Mind” kallas ”Reading the Mind in the Eyes” och detta test kan man själv gör online här. Om ni håller muspekaren över ögonen förstoras bilden.

Årets mest googlade

Nu är listorna över årets mest googlade termer här. Jag tänkte kontrastera detta med vad personer som hittat till min blogg haft för sökfraser.

Här är Sveriges 5 vanligaste Google-söktermer (Källa: SvD):

  1. Facebook
  2. Aftonbladet
  3. YouTube
  4. Google
  5. Blocket

Makes sense, förutom att folk googlar Google…

De 5 vanligaste Google-sökningarna bland de som hittat till min blogg är (förutom Emma Frans, Emmas vetenskapsblogg, Emmas selektion osv):

  1. Skägg eller inte – Frågan som alla män förmodligen ställer sig någon gång i livet. I mitt bidrag till debatten sammanfattar jag att män bör satsa på att ha skäggstubb eller helskägg – beroende på vad man vill uppnå.
  2. 5:2 dieten – Intresset för olika typer av dieter har i år varit större än någonsin. Jag tror att periodisk fasta (där 5:2 är exempel på ett upplägg) är ett utmärkt sätt att gå ner i vikt för vissa men att det inte funkar för alla och att det kanske till och med kan trigga ätstörningar hos ett mindre antal människor. Men 5:2 var förmodligen den mest hypade dieten år 2013.
  3. Samlarmani diagnos – I och med att nya DSM (5:e upplagan) kom ut i mitten av maj blev samlarmani en egen diagnos efter att tidigare varit en underkategori till tvångssyndrom. Enligt min kollega Volen Ivanov som är expert på samlarmani uppfyller ca 150 000 svenskar diagnoskriterier.
  4. Storlekens betydelse – Andra söktermen på topplistan som vittnar om att mäns fåfänga leder dem raka vägen till min blogg :-). Budskapet blir (tyvärr för vissa) att storleken faktiskt har betydelse men att de flesta män kan trösta sig med att de åtminstone har större könsorgan än hanarna bland andra primater.
  5. Sverige ligger – Aftonbladet och United Minds undersökning av svenskars sexualvanor som inkluderade drygt 3000 svenskar och som kom ut i slutet av maj. Bland annat kunde man se att svenskarna har mindre sex än någonsin men även att vi har fler sexualpartners än tidigare.

För att sammanfatta, under mitt första år som bloggare har jag genom Google lyckats locka till mig läsare som består av fåfänga män, diet- och sexintresserade personer samt personer som kanske vill veta huruvida de har en diagnos eller om de bara har svårt att släppa taget. Stort tack till alla ni som läser bloggen, oavsett hur ni hittat hit. Hoppas att ni kommer tillbaka även nästa år.

Jag googlade Google och det här var första bildträffen

Jag googlade Google och det här var första bildträffen

Krama bort dödsångest

Vi människor förstår vid en relativt tidig ålder att döden är oundviklig. Denna insikt leder till att många människor, åtminstone någon gång i livet, upplever existentiell ångest eller dödsångest. Att försöka leva ett meningsfullt liv kan vara ett effektivt sätt att motverka existentiell ångest. Men personer med dåligt självförtroende tenderar att i mindre utsträckning se sina liv som meningsfulla vilket skulle kunna förklara varför existentiell ångest ofta är ett större problem för personer med låg självkänsla.

Ett antal försök som publicerats i Psychological Science visar att man genom beröring kan minska dödsångest. I försöken undersökte man dels effekten av mänsklig beröring men även om man fick beröra en nallebjörn. Bland personer med gott förtroende hade beröring ingen effekt på rapporterad dödsångest men bland de med dåligt självförtroende hade både mänsklig beröring och beröring av en nallebjörn en buffrande effekt på ångest när försökspersonerna påmindes om sin dödlighet.

Just nu håller forskarna bakom studien på att utveckla en sorts beröringsjacka som ska kunna användas för att simulera en kram därmed motverka ångest. I mina öron låter det ganska sorgligt att man gör sig så mycket besvär att framställa artificiella motsvarigheter till kramar när den ”äkta varan” borde vara tillgänglig för alla.

 

Bild:Jonik / Wikimedia Commons

Bild:Jonik / Wikimedia Commons

 

”People fear death even more than pain. It’s strange that they fear death. Life hurts a lot more than death. At the point of death, the pain is over. Yeah, I guess it is a friend.” – Jim Morrison

 

Hugs relieve death anxiety

At a relatively early age, humans realize that we will eventually die. This insight will for many people, at least at some point in their lives, result in existential concerns or death anxiety. Trying to live a meaningful life can be an effective way to handle existential anxiety. However, individuals with low self-esteem tend to a lesser extent view their lives as meaningful and this might explain why existential anxiety often is a greater problem for people with low self-esteem.

A number of experiments published in Psychological Science show that touch can reduce death anxiety. In the experiments, researchers investigated the effect of human touch, but also the effect of touching a teddy bear. Among individuals with high self-confidence toutch had no effect on reported death anxiety but among those with low self-confidence, both the human touch and the touch of a teddy bear had buffering effects on anxiety when the subjects were reminded of their mortality.

Currently, the researchers behind the study are developing a haptic jacket that could be used to simulate a hug, and thus, to relieve anxiety. To me, it seems pretty sad that one would make such efforts to produce artificial imitations of hugs when the “real thing” should be available for everyone.

Intervju om empatiska läkare

Tidigare idag blev jag intervjuad i TV4 om hur empatiska läkare påverkar behandlingseffekten. Jag hann tyvärr inte nämna den intressanta studien som visar vad som händer i den behandlarens hjärna när läkaren ger det hen tror är en verksam smärtlindrare. Den som är intresserad kan dock läsa om denna studie här.