Kategoriarkiv: Evolution

Det är inte bara lagen som motverkar syskonsex

Liberala ungdomsförbundets (LUFs) förslag om att legalisera syskonsex fick extremt mycket uppmärksamhet på Twitter igår. Min kvalitativa analys visade att varje twittrare drog i genomsitt 1,5 skämt på temat. Bäst var som vanligt Anna Sahlin.

Naturligtvis var det också folk som himlade med ögonen över tramsandet och påpekade att det minsann finns viktigare politiska frågor att uppmärksamma. Det kan tyckas vara en tråkig inställning, men det är ju bra att universums tristaste personer ger sig till känna så att man vet vilka man kan strunta i att bjuda när man har fest.

Hur som helst innebär förslaget att det skulle bli lagligt för syskon över 15 år att ha samtyckessex. Men förmodligen kommer en lagändring inte innebära att syskon börjar ha sex med varandra i någon jättestor utsträckning. Det verkar nämligen som om evolutionen har sett till att det finns biologiska mekanismer som gör att vi inte blir sexuellt attraherade av våra syskon eller personer som vi växer upp tillsammans med. Mekanismen kallas för Westermarckeffekten eller omvänd sexuell imprinting. Man tänker sig att denna effekt uppstår mellan personer som vid en kritisk period i barndomen stått varandra nära, vilket syskon ofta gör. Ibland hör man dock talas om syskonpar som blivit förälskade men då har de ofta inte vuxit upp tillsammans utan till exempel blivit bortadopterade.

Och vad är då syftet med detta fenomen? Jo, man tror att Westermarckeffekten syftar till att undvika inavel. Alla människor går omkring och bär på en del ”dåliga gener” som inte påverkar vår hälsa. Anledningen till att de inte påverkar oss är att de är så kallade recessiva anlag. Detta innebär att generna inte har någon negativ påverkan på vår hälsa eftersom man måste ha de i dubbel uppsättning för att de ska ge upphov till genetiska sjukdomar. Man måste alltså ärva anlaget både från sin mamma och från sin pappa. Om jag är en bärare av ett visst recessivt anlag och går ut och raggar upp en random snubbe på gatan i en relativt stor stad (varför inte en random göteborgare?) är sannolikheten väldigt liten att han bär på samma anlag. Det är således högst osannolikt att vi skulle få en avkomma som hade dubbelt anlag. Om jag istället skulle skaffa barn med en nära släkting är sannolikheten betydligt högre att släktingen har samma anlag som jag och därför ökar risken för genetiska sjukdomar i avkomman. Och ju närmre släkt man är, desto större är risken för genetiska sjukdomar i barnet.

Tack vare moderna preventivmedel behöver sex nuförtiden inte resultera i graviditet. Vilket alltså innebär att syskon idag kan ha sex utan att riskera att få barn med genetiska sjukdomar. Så det finns alltså ingen biologisk anledning till att syskonsex bör begränsas. Å andra sidan kan man ju kritisera LUF för att inte ta hänsyn till oss som vill kunna visualisera andra människor ha sex utan att känna minsta lilla avsmak. Lagstiftningen är redan idag alldeles för slapp i detta avseende. Det borde till exempel vara förbjudet för personer som jag inte vill föreställa mig nakna att ha sex.

(Om du gillar random göteborgare måste du lyssna på Ola Söderholms hyllning till det nu nedlagda kultprogrammet SVT Debatt)

 

Troféfrun – en myt?

Jag har tidigare skrivit om assortative mating – att man tenderar att välja en partner som är lik en själv, framförallt är det vanligt att man väljer en partner med liknande utbildningsnivå, religion, etnisk tillhörighet och attraktivitet. Trots detta är de flesta bekanta med begreppet ”troféfru”- vilket innebär att attraktiva kvinnor ofta gifter sig med rika män, oberoende av männens övriga egenskaper till exempel deras utseende. På samma sätt tänker man att rika män söker efter vackra fruar men inte bryr sig om deras utbildning och inkomster. Inom evolutionspsykologin förklarar man detta fenomen med att kvinnor framför allt är ute efter en resursstark partner – något som kan öka de gemensamma barnens överlevnadschanser. I kontrast till detta tänker man att män letar efter unga och fertila kvinnor som kan föra vidare deras gener i så hög utsträckning som möjligt. Med denna förklaringsmodell är det logiskt att äldre rika män har unga och vackra troféfruar.

Resultaten från en ny amerikansk studie publicerad i American Sociological Review föreslår dock att detta fenomen snarast är en myt. Man kan visserligen se att vackra kvinnor är gifta med män som har högre socioekonomisk status (SES) men att detta samband försvinner när man kontrollerar för männens attraktivitet samt kvinnans SES. Det verkar alltså som om attraktiva kvinnor gifter sig med attraktiva män, att män med hög SES tenderar att gifta sig med kvinnor med hög SES och att det finns ett positivt samband mellan attraktivitet och SES. Samband mellan attraktivitet och SES kan ha en mängd förklaringar som lägre BMI eller att man har fördelar på arbetsmarknaden. Det finns även de som hävdar att det finns samband mellan attraktivitet och intelligens, men mer om det någon annan gång…

Jag har länge varit skeptisk till ”troféfru”-fenomenet (som jag själv alltid refererat till som ”sugar daddy”-fenomenet) så jag välkomnar dessa resultat. Min misstanke har dock varit att ”troféfru”-fenomenet kan förekomma i mindre jämställda kulturer och då resurserna är begränsade. Men i en kultur där kvinnor kan försörja sig själva tror jag att de allra flesta kvinnor föredrar en snygg och trevlig man och inte en rik och oattraktiv gubbe.

1896_U_S__Open_Champion_James_Foulis

Trophy Wife – a myth?

I have previously written about assortative mating – that you tend to choose a partner who resembles you, in particularly, it is common to choose a partner with similar educational level, religion, ethnicity and attractiveness. Despite this, most people are familiar with the term ”trophy wife” – which means that attractive women often marry rich men independent of the man’s other characteristics such as their attractiveness. Similarly, it is assumed that rich men are looking for beautiful wives but do not care about their education level or income. Within evolutionary psychology this phenomenon is explained with women preferring a resourceful partner – something that could increase the survival chances of the children. In contrast, it is assumed that men are looking for young and fertile women who can pass on their genes. With this explanation, it makes sense that older, wealthy men have young and beautiful trophy wives.

The results of a new American study published in the American Sociological Review suggest that this phenomenon is a myth. One can certainly see that beautiful women are married to men who have higher socio-economic status (SES), but that this correlation disappears when controlling for men’s attractiveness as well as the woman’s SES. The study show that attractive women marry attractive men, that men with high SES tend to marry women with high SES and that there is a positive correlation between attractiveness and SES. The correlation between attractiveness and SES may have a variety of explanations such as lower BMI or that attractive people have advantages in the labor market. There are also those who claim that there is a correlation between attractiveness and intelligence, but more on that some other time …

I have long been skeptical of the ”trophy wife” phenomenon (that I myself always refer to as the ”sugar daddy” phenomenon) so I welcome these results. Still, my suspicion has been that the ”trophy wife” phenomenon can occur in less gender-equal cultures and when resources are limited. But in a culture where women can support themselves, I think that most women prefer an attractive, charming man and not a rich, unattractive one.

Rivalen bär Prada

Lyxkonsumtion är ett fenomen som kan tyckas obegripligt. Varför spenderar vi stora summor på saker som vi egentligen inte behöver? Tidigare studier har visat att lyxkonsumtion bland män (till exempel sportbilar) kan vara ett sätt att öka sitt ”partnervärde” och således ens framgångar hos det motsatta könet. Lyxkonsumtion hos kvinnor är dock relativt ostuderat. Tidigare har jag föreslagit att dyra handväskor kan vara ett sätt för kvinnor att hålla borta sexuella rivaler, en ny studie i Evolutionary Psychology med titeln ”The Rival Wears Prada” ger mig rätt i detta.

I studiens första experiment deltog 195 heterosexuella flamlänska kvinnor. Dessa kvinnor fick avgöra hur åtråvärda de ansåg att olika produkter var baserat på om de var dyra eller billiga samt om produkterna var något som påverkade deras utseende. Man undersökte också om kvinnornas preferenser för olika produkter påverkades om de innan fått föreställa sig ett scenario där de konkurrerade med en attraktiv kvinna om en mans uppmärksamhet. Resultaten visade att intrasexuell konkurrens ökade kvinnornas preferenser för lyxvaror som förstärkte deras utseende, men inte andra typer av lyxvaror som en dyr smartphone. I det andra delexperimentet fick 271 flamlänska kvinnor istället uppge hur de uppfattade andra kvinnor baserat på vilka typer av produkter de konsumerade. Resultaten visade att kvinnor som konsumerade lyxprodukter som förstärkte deras utseende antogs vara mer attraktiva, ungdomliga, ambitiösa men mindre lojala, mogna och smarta.

Så på vilket sätt kan man dra nytta av kunskaperna från denna studie? Jo, för att få kvinnor att konsumera onödigt dyra lyxprodukter är det en bra idé att få dem att känna sig osäkra på sin egen attraktionsförmåga i relation till andra kvinnor. Detta kan man till exempel göra med hjälp av orealistiska skönhetsideal och sexistisk reklam. Eller varför inte med attraktiva och otrevliga butiksbiträden? Gör man redan detta? Okej, men nu har man i alla fall lite vetenskapliga belägg för hur det funkar.

 

Bild: Prada

Bild: Prada

 

The Rival Wears Prada

Luxury consumption is a phenomenon that may seem incomprehensible. Why do we spend large sums on things we do not really need? Previous studies have shown that luxury consumption among men (eg, sports cars) can be a way to increase one’s ”partner value” and thus one’s success with the opposite sex. Luxury consumption in women is relatively unexplored. I have previously suggested that expensive handbags can be a way for women to keep away sexual rivals, a new study in Evolutionary Psychology entitled ”The Rival Wears Prada” supports this theory.

The first experiment of this study included 195 heterosexual Flemish women. These women were asked to determine how desirable they considered various products based on whether they were expensive or inexpensive as well as if the products were something that affected their attractiveness. The researchers also examined whether women’s preferences for different products were affected if they were primed with a scenario where they competed with an attractive woman for a man’s attention. The results showed that intrasexual competition increased women’s preferences for luxury goods enhanced their attractiveness, but not other types of luxury items like an expensive smartphone. In the second experiment, 271 Flamish women were instead asked how they perceived other women based on the types of products they consumed. The results showed that women who consumed luxury products that reinforced their appearance were assumed to be more attractive, youthful, ambitious but less loyal, mature and intelligent.

So how can we put the knowledge from this study to use? Well, in order to make women consume unnecessarily expensive luxury, it is a good idea to make them feel insecure about their own attractiveness relative to other women. This can be done, for example by using unrealistic ideals of beauty and sexist advertising. Or why not with attractive and unfriendly shop assistants? Are they already doing this? Okay, but now there are actually some scientific evidence suggesting how it works.

Fler män = fler våldsbrott?

Kinas ettbarnspolitik – en nationell policy som innebär att de flesta invånare som väljer att skaffa fler än ett barn oftast får negativa påföljder, infördes 1979 för att bromsa befolkningstillväxten. Denna kontroversiella policy har varit väldigt effektivt för att hämma befolkningstillväxten men den har också haft förödande konsekvenser.

Ettbarnspolitiken har bland annat resulterat i en snedvriden könsfördelning där männen nu är i överskott. Även om könsselektiva aborter är förbjudna i Kina förekommer de och ettbarnspolitiken har resulterat i ett snedvridet förhållande mellan antalet födda pojkar respektive flickor. Orsaken till detta är att många anser att det är betydligt viktigare att få en pojke än en flicka, särskilt på landsbygden.

Det finns evolutionära teorier som föreslår att när det blir ett överskott på män ökar våldsbrotten i samhället eftersom den intrasexuella konkurrensen bland män ökar. Men även om man inte är ett fan av evolutionära teorier kan det tyckas logiskt att samhällen med mer män har högre kriminalitet, i synnerhet våldsbrott, eftersom män är mer benägna att begå dessa brott och är dessutom oftare brottsoffer. Därför är det många som förutser att Kina kommer att få stora problem med kriminalitet framöver.

I en ny sammanfattande studie publicerad i Trends in Ecology & Evolution har man testat denna hypotes. Resultaten visar att ett överskott på män inte verkar öka antalet våldsbrott i samhället, snarare tvärt om. Man sammanfattar studien med att våldsbrottslighet förmodligen är mer komplext än att det bara handlar om intrasexuell konkurrens. Forskarna bakom studien spekulerar också i att män kanske måste konkurera på ett mer ”sofistikerat” sätt om kvinnorna om männen är i överskott.

Idag minskar antalet personer i yrkesverksam ålder betydligt i Kina. Enligt beräkningar kommer det ganska snart endast finnas 1.6 personer i yrkesverksam ålder för att försörja varje pensionär, vilket såklart kan ha förödande konsekvenser för samhällsekonomin. Även om ettbarnspolitiken på grund av detta börjar luckras upp, kommer denna policy medföra problem för Kina, men en hög frekvens av våldsbrott är kanske inte ett av dessa problem.

ettbarnspolitik

More men = more violence?

China’s one child policy – a national policy meaning that most people who choose to have more than one child usually get fines or other negative consequences, was introduced in 1979 to curb population growth. This controversial policy has been very effective in inhibiting population growth but it has also had devastating consequences.

The one child policy has resulted in a sex disparity where men outnumber women. Although sex-selective abortions are banned in China they frequently occur and the one child policy has resulted in a distorted relationship between the number of born boys and girls, respectively. The reason for this is that many believe that it is far more important to have a boy than a girl, especially in rural areas.

There are evolutionary theories that suggest that when there is an abundance of males, there will be an increase in violent crimes in society because the intrasexual competition among males increases. But even if you are not a fan of evolutionary theories, it may seem logical that societies with more males have a higher incidence of crimes, especially violent crimes, because men are more likely to commit these crimes and are also more frequently victims of crime. Therefore, many predict that China will have major problems with criminality in the near future.

In a recent review published in Trends in Ecology & Evolution researchers tested this hypothesis. The results show that an abundance of men does not seem to increase the frequency of violent crimes in society, rather the contrary. In summary, the authors state that violent crime is probably more complex than that it is just about intrasexual competition. The study authors also speculate that men might have to compete on a more ”sophisticated” way for women if men are in abundance.

Today, the number of people of working age are significantly decreasing in China. It has been estimated that there soon will be only 1.6 people of working age to support each retiree, which obviously can have devastating consequences for the economy. Although China is starting to relax the one child policy because of this, this policy will cause problems for China, but a high rate of violent crime is perhaps not one of those problems.

Sexuell selektion och skägg

Just nu läser jag en bok av evolutionspsykologen Geoffrey Miller, boken har titeln The Mating Mind. I denna bok presenterar Miller sina teorier om att många komplexa mänskliga beteenden har formats genom sexuell selektion. Miller anser att dessa beteenden ligger bakom kulturella fenomen som konst, musik, sport, drama, komik och politiska ideal. Miller hävdar också att människans höga intellekt inte är en adaptiv egenskap utan att det istället är ett resultat av sexuell selektion. Han går till och med så långt att han jämför människans intellekt med påfågelns stjärt.

Sexuell selektion handlar till skillnad från naturlig selektion inte om att främja de gener som ger upphov till adaptiva egenskaper – egenskaper som ökar individens överlevnadsmöjligheter. Istället främjar sexuell selektion gener som ger upphov till egenskaper som ökar framgången på parningsmarknaden, alltså sånt som individer av det motsatta könet gillar.

Ansiktsbehåring är en egenskap som tros vara resultatet av sexuell selektion. Jag har tidigare skrivit om forskning som visar att både skäggstubb och helskägg anses vara mer attraktivt på män än slätrakat. En ny studie som publicerats i Biology Letters och som idag uppmärksammas i både Aftonbladet och DN visar dock att uppfattningen om att skägg är attraktivt är frekvensberoende vilket innebär att skägg endast anses vara attraktivt om männen med skägg är i minoritet.

Resultaten ger stöd till hypoteser som föreslår att sexuellt selekterade egenskaper är frekvensberoende och om de blir alltför vanliga minskar deras attraktionskraft. Forskarna bakom studien förutspår att detta är början på slutet för skäggtrenden, vilket i och för sig snarare skulle förklaras av att skäggtrenden är någon sorts frekvensberoende mem (=kulturell enhet som sprids på ett evolutionsteoretiskt sätt). Detta verkar således vara en sorgens dag för alla hipsters där ute.

 

1. Eftermiddagsstubb (five-o'clock shadow); 2. Mustasch; 3. Bockskägg; 4. Henriquatre; 5. Polisonger; 6. Kejsar-skägg/Kejserligt skägg (Kaiserlicher Backenbart); 7. Victor Emanuel-skägg (Vittorio Emanuele barba); 8. helskägg (Bild: Roger Zenner / Wikimedia Commons)

1. Eftermiddagsstubb (five-o’clock shadow); 2. Mustasch; 3. Bockskägg; 4. Henriquatre; 5. Polisonger; 6. Kejsar-skägg/Kejserligt skägg (Kaiserlicher Backenbart); 7. Victor Emanuel-skägg (Vittorio Emanuele barba); 8. helskägg (Bild: Roger Zenner / Wikimedia Commons)

Sexual selction and beards

I am currently reading a book by evolutionary psychologist Geoffrey Miller, the book is entitled The Mating Mind. In this book, Miller presents his theories suggesting that many complex human behaviors have been shaped by sexual selection. Miller believes that these behaviors are behind cultural phenomena such as art, music, sports, drama , comedy and political ideals. Miller also claims that the human intellect is not an adaptive trait but instead a result of sexual selection. He even goes as far as comparing the human intellect with a peacock tail.

Sexual selection is unlike natural selection not about promoting genes associated with adaptive characteristics – characteristics that increase an individual’s chances of survival. Instead, sexual selection promotes genes associated with traits that increase mating success, characteristics that are preferred by individuals of the opposite sex.

Facial hair is a characteristic that is believed to be a result of sexual selection. I have previously written about research showing that both stubble and beard are considered more attractive than clean-shaven men. A new study published in Biology Letters shows, however, that the notion that the beard is attractive is frequency dependent, which means that beard is considered to be attractive only when men with beards are a minority .

The results provide support for hypotheses suggesting that sexually selected characteristics are frequency dependent, and if they become too common, their attractiveness is reduced. The researchers behind the study predict that this is the beginning of the end for the beard trend, which would rather be explained by the beard trend being some sort of frequency-dependent meme (= a cultural unit that is spread in an evolutionary manner). So this seem to be a sad day for all hipsters out there.

 

Psykisk sjukdom och kreativitet

Idag försvarar Simon Kyaga sin avhandling Creativity and psychopathology. Simon har med hjälp av svenska register undersökt kopplingen mellan kreativitet och psykisk sjukdom. Och framför allt om det överhuvudtaget finns en länk eller om detta endast är en romantisk bild – förställningen om det vansinniga geniet.

Som jag tidigare nämnt finns det evolutionspsykologiska hypoteser som föreslår att balanserande selektion ser till att gener för psykiska sjukdomar som uppenbarligen är icke-adaptiva kvarstår i populationen. Genom balanserade selektion kan gener för icke-adaptiva egenskaper kvarstå trots att de är under negativt selektionstryck om dessa gener under andra förutsättningar är fördelaktiga. Dessa förutsättningar kan till exempel vara om man bara har en viss grad av genetisk belastning eller om man hamnar i en annan typ av miljö då ett icke-adaptivt drag plötsligt blir något positivt. Gener kopplade till dessa sjukdomar kan på detta sätt kvarstå i populationen på genom positiv selektion.

När Simon sammanfattar sin avhandling säger han att hans studier visar att det verkar finnas en korrelation mellan psykisk sjukdom och kreativitet men att det inte verkar finnas några stöd för en positiv selektion för personer med psykisk sjukdom.

Dagens opponent är ingen mindre än Nassir Ghaemi som är författare till boken A First-Rate Madness: Uncovering the Links Between Leadership and Mental Illness och en fantastiskt intressant person att lyssna på. Jag lär mig bland annat en massa filosofiska citat ;-).

Simon-Kyaga-Nassir-Ghaemi

 

Psychiatric ilness and creativity

Today, Simon Kyaga defends his thesis Creativity and psychopathology. Simon has been using Swedish registers to study the association between creativity and psychiatric disorders. And above all, if there actually is a link, or if this perception merely is a romantic view on mental illness – the idea of the mad genius.

As I have mentioned earlier, there are evolutionary psychological hypotheses suggesting that balancing selection maintain genes for mental illnesses that are apparently non-adaptive traits in the population. By balancing selection genes for non- adaptive characteristics can remain in the population despite being under negative selection pressure if these genes under other conditions are adaptive. These conditions can, for example, be that you only have a certain degree of genetic load, or if you end up in a different kind of environment where a non-adaptive trait suddenly becomes something positive. Genes linked to these diseases can in this way remain in the population as a result of positive selection.

When Simon sums up his thesis he says that his studies show that it seems to be a correlation between mental illness and creativity but it does not seem to be any support for a positive selection for genes associated with mental illness.

Today’s opponent is none other than Nassir Ghaemi who is author of A First -Rate Madness: Uncovering the Links Between Leadership and Mental Illness and a fantastically interesting person to listen to. Among other things, I’m learning a lot of philosophical quotes ;-).

Movember move on!

Movember börjar lida mot sitt slut. Nu måste jag erkänna att jag faktiskt inte är helt 100 på vad Movember går ut på mer än att det involverar en höstmånad, ansiktshår, mäns hälsa och att man inte behöver flytta på sig. Men eftersom mitt hittills mest uppskattade inlägg handlar om skägg tänkte jag försöka mig på att skriva ett nytt inlägg om mäns ansiktshår, om inte annat så för att det faktiskt är november.

En uppmärksammad artikel som kom ut för några år sedan bar titeln ”Of Lion Manes and Human Beards: Some Unusual Effects of the Interaction between Aggression and Sociality”. I korta drag är denna studie en genomgång i varför mäns skägg förmodligen fyller samma funktion som lejonets man.

Så vad tror ni då att man kommer fram till att syftet med ansiktshår hos män och lejon är?

-  Är det för att män och lejon är så känsliga för förkylningar och behöver extra värme för att slippa sina ”man flues”?

- Nope, på savannen är det varmt och skönt ändå.

- Är det för att lejoninnor och kvinnor gillar män med mycket skägg

- Hell no, kvinnor gillar skäggstubb bäst!

-  Är det för att andra lejonhannar eller andra män blir impade av kraftig ansiktsbehåring?

- Trots att det finns studier som visar att män överlag är förtjusta i andra män med skägg så tror inte författarna bakom den artikel jag refererar till på detta resonemang. De tror istället att ansiktsbehåring hos lejonhannar och män har fungerat som ett skydd vid fysiska konflikter med andra hannar.

Jag håller därför tummarna för att någon forskare genomför en studie där man undersöker hur smärtsamma örfilar uppfattas beroende på hur skäggig man är. Jag tänker tyvärr inte genomföra denna studie, jag har ju mitt rykte att tänka på ;-)

Bild: Ltshears / Wikimedia Commons

Bild: Ltshears / Wikimedia Commons

Soon, Movember will be over. I must admit that I’m actually not a 100 % sure on what Movember is about more than that it involves an autumn month, facial hair, men’s health and that there is no need to move. But since my most appreciated post, so far, is about beard, here is a new attempt to blog about men’s facial hair, if for no other reason than because it still is November.

One notable paper that came out a few years ago were titled ”Of Lion Manes and Human Beards: Some Unusual Effects of the Interaction between aggression and sociality”. In short, this paper is a review of why men’s beard probably serves the same function as the lion mane.

So what do you think they conclude as being the purpose of facial hair in men and lions?

- Is it because men and lions are so susceptible to colds and need something extra to keep them warm and may avoid their ”man flues ”?

- Nope, the savanna is warm and cozy all the time.

- Is it because lionesses and women like men with much beard?

- Hell no, women mostly prefer stubble!

- Is it because other male lions or other men impressed by facial hair?

- Although there are studies that show that men in general are fond of other men with beards the writers behind the paper are not supporters of this idea. Instead, they believe that facial hair in male lions and men have served as protection during physical conflict with other males.

I am now wishing that someone will conduct a study examining how painful slaps are perceived depending on how bearded the receiver is. I will, unfortunately not conduct this study, for I have my reputation to think about ;-)

Ju fler kockar desto bättre!

Det är bättre att vara social än att vara högpresterande, åtminstone om man ska tro två nya studier som publicerades igår i Proceedings of the Royal Society B och Nature.

Genom laborativa experiment simulerade forskare hur kunskaper förs vidare över generationer och hur kunskapsöverföringen påverkas av gruppstorleken. Resultaten visade att viktiga kunskaper som att göra fiskenät eller knyta knutar bevaras och förbättras lättare i större grupper. Till och med de som presterade sämst i de stora grupperna var bättre än högpresterarna i de små grupperna. Förklaringen tros vara att man i större grupper har fler personer som man kan ta efter och inspireras av och genom att dra nytta av olika individers kunskaper kan man nå bättre resultat.

Studierna visar att stora populationer är viktiga för människans utveckling. Fenomen som brevkorrespondens, boktryckarkonst och Internet betyder att människor har oerhört stora möjligheter att förbättra sina kunskaper och färdigheter på ett sätt som tidigare inte varit möjligt.

Detta betyder också att vi måste sluta säga: ”ju fler kockar desto sämre soppa”. Så om du hör någon som säger detta; ge dem en örfil och hälsa från mig ;-)

SWEDISH-CHEF-psd71677
It is better to be social than to be skilled, at least according to two new studies published yesterday in the Proceedings of the Royal Society B and Nature.

In laboratory experiments, researchers simulated how knowledge is passed on through generations and how knowledge transfer is influenced by group size. The results showed that critical knowledge like making fishing nets or tie knots is maintained and enhanced easier in larger groups. Even the least skilled individuals in the big groups were more skilled than the top performers in the small groups. The suggested explanation is that in larger groups, there are more individuals copy or be inspired by, and by taking advantage of different individuals’ knowledge, it is possible to achieve better results.

The studies show that large populations are important for human development. Phenomena such as letter correspondence, printing press and Internet means that people have enormous opportunities to improve their knowledge and skills in a way that has not been possible previously. This also means that we have to stop saying, ”too many cooks spoil the broth“.

Forskning om dyra handväskor

Jag älskar när jag har rätt. Nej, jag måste nog omformulera detta. Jag älskar när jag hittar studier som ger stöd åt mina mer ”udda” idéer. Detta gör en ny studie som kommer att publicerats i the Journal of Consumer Research i februari 2014, men manuskriptet finns redan online.

Jag har tidigare skrivit om intrasexuell konkurrens bland människor och att jag misstänkt att löjligt dyra handväskor kan vara ett sätt att hålla borta sexuella rivaler. Den nya studien inkluderade 649 kvinnor och resultaten visade att kvinnor är mindre benägna att flörta med en man om hans respektive har en dyr handväska.

Forskarna bakom studien tror att förklaringen till detta är att en kvinna tror att en man är mer dedikerad till sin relation om han ger sin respektive dyra gåvor. Tydligen visade resultaten också att om en kvinna har en väldigt dyr handväska tar de flesta för givet att hon inte har köpt den själv utan fått den i gåva av sin man (eh va?)

Jag vet inte om det är jag som är konstig men om min man gav mig en handväska som han betalat ett femsiffrigt belopp för skulle jag antagligen misstänka att han är otrogen, gay eller i behov av en hjärnröntgen. Inte att han älskar mig mer än någonsin.

celinebag5

I love being right. No, I should rephrase that. I love when I find studies that provide support for my more ”odd” ideas. This is exactly what a new study does. The study will be published in the the Journal of Consumer Research in February 2014, but the manuscript can already be found online.

I have previously written about intrasexual competition among humans and how I suspect that ridiculously expensive handbags can be a way to keep away sexual rivals. The new study included 649 women, and the results showed that women are less likely to flirt with a man if his significant other have an expensive handbag.

The researchers behind the study believe that the explanation for this is that a woman believes that a man is more dedicated to his relationship if he gives his or expensive gifts. Apparently, the results showed that if a woman has a very expensive handbag, most people assume that she did not buy it for herself but that she got it as a gift from her husband (what?).

I don’t know if it’s just me, but if my husband gave me a five-figure handbag I would probably suspect that he is cheating, gay or in need of a brain scan . Not that he loves me more than ever.

Evolution och beteende

Denna vecka har jag undervisat på psykologprogrammet på Karolinska. Min föreläsning handlar om beteende och evolution. Framförallt handlar den om varför det finns så stor variation när det gäller beteende och psykisk hälsa.

Vi människor är på många sätt väldigt lika varandra. Vi har till exempel alla två ben och två armar, vi andas syre, vi har naglar istället för klor och vi saknar päls. Dessa egenskaper har vi utvecklat genom evolution och på något sätt är de optimala för människan och därför har selektionen sett till att alla människor har dessa egenskaper.

Men när det kommer till beteende är vi faktiskt ganska olika varandra. Vissa människor är utåtriktade, andra är blyga. Vissa är trogna mot sin partner, andra notoriskt otrogna. Vissa äter sina marshmallows, andra vänta på en senare belöning. När det gäller psykisk hälsa finns det också oerhört stor variation; vissa människor mår så dåligt att de inte längre vill leva, vissa lyckas inte uppfatta verkligheten på ett korrekt sätt. Vissa fastnar lätt i beroende medan andra klara ganska stor exponering utan att fastna i missbruk.

Eftersom selektionen premierar de som är bäst anpassade till sin miljö är det paradoxalt att det finns så stor variation i mänskligt beteende. Ännu mer paradoxalt är det att psykiska sjukdomar är så pass vanliga. Dessa sjukdomar är i stor utstäckning ärftligta och samtidigt minskar de kraftigt sannolikheten att man lyckas föröka sig och föra vidare dessa gener. På grund av detta borde psykiska sjukdomar ganska snabbt elimineras ur populationen. Men psykiska sjukdomar försvinner inte, de blir kanske till och med vanligare.

Min föreläsning handlar om hypoteser som kan förklara denna paradox. Bland annat finns det teorier om att gener som är kopplade till psykiska sjukdomar kan vara fördelaktiga under vissa förhållanden. Det finns även teorier som föreslår att nya mutationer är av betydelse för att bibehålla psykisk sjukdom i befolkningen.

Evolutionära teorier ifrågasätta saker som många anser vara självklart – att vi människor är olika när det gäller beteende. Och evolutionära kunskaper kan vara avgörade för att förstå hur psykiska sjukdomar uppstår – en förutsättning för att man ska kunna förstå hur man bör behandla dem.

 

Charles Darwin - Evolutionens fader

Charles Darwin – Evolutionens fader

This week I have been teaching psychology students at Karolinska Institutet. My lecture is about behavior and evolution. Above all, it is about why there is so much variety when it comes to behavior and mental health.

We humans are in many ways very similar. For instance, we all have two legs and two arms, we breathe oxygen, we have nails instead of claws and we do not have fur. These characteristics have developed through evolution, and somehow these properties are optimal for humans. Therefore, all people have them as a result of natural selection.

But when it comes to behavior, humans are actually quite different from each other. Some people are outgoing, others are shy. Some are faithful to their partners, others notoriously unfaithful. Some eat their marshmallow and others wait for a later reward. When it comes to mental health, there is also tremendous variation: some people feel so bad that they no longer want to live, some fail to perceive reality adequately. Some individuals are sensitive to addiction while others can handle fairly large exposure without getting stuck.

Since selection favors those who are best adapted to their environment, it is paradoxical that there is so much variation in human behavior. Even more paradoxical is that mental illness is so common. These diseases are highly heritable and simultaneously reduce the probability of reproduction and transmitting these genes to further generations. As a result, mental disorders should rather quickly be eliminated from the population. But mental illness does not disappear, they might even be increasing in prevalence.

My lecture is about hypotheses that may explain this paradox. For instance, there are theories suggesting that genes linked to mental disorders may be beneficial under certain circumstances. There are also theories that suggest that new mutations are important for maintaining mental illness in the population.

Evolutionary theory questions things that many consider to be obvious - that humans behave differently. And evolutionary knowledge can be crucial in understanding the etiology of mental illness  - a prerequisite for understanding how to treat these disorders.